Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 21 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 13. Hufvudskål af ungrare (slav?), i sagittal genomskärning (1/3 storl.) m. tillh. Här äro angifna den Daubentonska vinkeln ced, Brocas basalvinkel (angle basilaire) afc och Brocas andra occipitalvinkel (second angle occipital) bec.

Bild 14. Hufvudskål af malaj, i sagittal genomskärning (1/3 storl.). Samma vinklar som å bild 13 äro här angifna; de visa en betydligt olika storlek å de båda hufvudskålarna. K. 1. M.

Senare har han, i anslutning till Huxleys och Eckers uppslag,
lemnat en utförlig granskning af nackhålets riktning hos
menniskoraserna och hos de antropoida aporna. Han har dervid (Bild 13 och 14)
undersökt såväl den Daubentonska vinkeln som den vinkel, hvilken
nackhålets längdlinie, utdragen framåt mot ansigtet, bildar med en linie
från nackhålets främre kant till näsroten (basallinien); angle basilaire
äfvensom med en linie från nackhålets bakre kant till näsroten: second
angle occipital. Han har kommit till det resultat, att nackhålets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>