Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1945 - Modern svensk hampberedning, av Arne Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
53
Modern svensk hampberedning
Arne Hagström, Stockholm
DK 677.12(485)
Två så värdefulla råvaror för vår textilindustri
som lin och hampa ha i vårt land odlats i stor
utsträckning ända sedan urgammal tid och
intogo en viktig plats i vår inhemska
råvaruförsörjning ända till inemot slutet av 1800-talet. Med
de förbättrade samfärdsmedlen under senare
hälften av samma århundrade följde emellertid
ökad import av såväl lin som hampa till låga
priser. Detta i förening med föråldrade metoder
för odlingen och framför allt beredningen därav
i vårt land medförde, att vår inhemska
spånads-växtodling vid början av 1900-talet låg så gott
som helt nere. Den tilltagande bristen på
arbetskraft till jordbruket torde ha ytterligare bidragit
därtill.
Uppsvinget för spånadsväxtodlingen i samband
med avspärrningen under förra världskriget —
vilket framför allt kom linet till godo — blev av
kort varaktighet, sedan importen ånyo kunnat
upptas till priser, som icke längre gjorde odlingen
och beredningen lönande. Den odlade arealen
sjönk åter snabbt, så att under 1930-talet
hamp-odlingen torde ha så gott som helt upphört,
medan av lin odlades blott obetydligt till
husbehovsändamål.
År 1938 prövade så statsmakterna ånyo frågan
om en utökad spånadsväxtodling inom landet.
Härvid lades framför allt jordbruksekonomiska
synpunkter på den tilltänkta odlingen, i syfte att
göra växtodlingen mångsidigare och därmed
motståndskraftigare mot de konjunkturväxlingar, av
vilka jordbruket lidit svårt allt sedan 1930-talets
början. Det är sålunda väl att märka, att frågan
om en återupptagen spånadsväxtodling i vårt
land från början sågs i ett vidare perspektiv och
sålunda icke enbart var tänkt såsom en
krisåtgärd i anslutning till det strax därpå utbrytande
kriget med därav förutsedda avspärrning från
importen av lin och hampa.
Importen av hampa utgjorde under
förkrigsperioden 1936—1938 i medeltal ca 8 500 t/år.
Härav utgjordes ca 900 t av den i vårt land
odlingsbara mjuka hampan, vilken kvantitet
fördelade sig på ca 600 t hamptåga och 300 t
hamp-blånor. Den återstående importen om drygt
7 500 t utgjordes huvudsakligen av hård hampa,
dvs. manilla- och sisalhampa, samt till en mindre
del av indisk hampa. Uppskattas vårt årliga
fredsbehov av mjukhampa i enlighet med
ovanstående till i runt tal 1 000 t hamptåga och blånor,
beräknas vid normalt utbyte av halm och fiber
en odlad areal om 2 000—3 000 ha bli erforderlig
för att täcka behovet.
Sedan under åren närmast efter 1938
försöksodlingar bedrivits i växande skala, kunde hampan
år 1942 uppvisa en odlad areal av närmare 2 000
ha, som även odlades 1943. Innevarande år har
arealen kunnat utökas något.
Det genom avspärrningen starkt försämrade
försörjningsläget har därvid i hög grad framhävt
önskvärdheten av en inhemsk odling av hampa,
varigenom odlingen redan från början fått ett
värdefullt stöd. Odlingen bedrives nu i 20 län,
moderna och för skörd och beredning
ändamålsenliga maskiner byggas inom landet, och två
modernt utrustade beredningsverk ha uppförts
för utvinnandet av fibern. Därmed stundar en
ny epok för svensk hampa.
Hampberedningsverket i Visby
Hälften av all den hampa, som nu odlas i vårt
land, kommer på Gotland, som kan uppvisa för
hampodlingen särskilt lämpligt såväl klimat som
jordmån. Återstoden odlas på fastlandet och
beredes vid det nyuppförda hampberedningsverket
i Värmbol invid Katrineholm.
Beredningen av den gotländska hampan sker
vid det under 1943 färdigställda
hampberedningsverket i Visby, som drives av AB Hampberedning.
Med det nyvaknade intresse från statsmakternas
sida, som kunde påräknas för en utökad
spånadsväxtodling i landet, befunnos alla förutsättningar
givna för ett återupptagande av den gamla
gotländska hampodlingen. Sedan staten tillförsäkrat
sin medverkan genom lån och bidrag och
överenskommelse träffats med de gotländska
jordbrukarna om teckning av den nödvändiga arealen,
kunde arbetet med färdigställandet av
beredningsverket påbörjas i början av år 1942.
Beredningsverket är inrymt i den för några år
sedan nedlagda Visby Cementfabriks tidigare
fabrikskomplex strax söder om Visby.
Fabriksanläggningarna ha kunnat apteras för sitt nya
ändamål utan allt för stora tillbyggnader och
yttre omändringsarbeten, medan lokalernas
innandömen undergått en så mycket mera genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
