Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Fig1. 7. Ekonomiens förändring vid
användning av dyrbart men förstklassigt
ersättningsmaterial.
flackt och ingalunda så starkt utpräglat som på de
schematiska bilderna. Det finns därför en ganska
stor marginal, inom vilken den resulterande
ekonomien föga påverkas av en ändring i
produktionsvolymen. På grund härav kan driftledningen ofta
bibehålla en jämn sysselsättningsgrad under växlande
förhållanden samt spara bränsle och råvaror etc.
Bedömning av avskrivningstiden.
I det föregående resonemanget har det tysta
antagandet gjorts, att man på förhand kan fastställa
avskrivningstiden och därmed de årliga
kapitalkostnaderna. Under kristid tillkommer emellertid en
särskild svårighet genom den stora ovissheten
beträffande avskrivningstidens fastställande. Under
normala förhållanden bildas en anläggnings "livslängd"
som ett ekonomiskt optimum. Livslängden
motsvarar den punkt, då den specifika kostnaden på grund
av ökat underhåll och minskad produktion stiger, så
att det lönar sig att ersätta den gamla anläggningen
med en ny. Den ekonomiska livslängden kan rätt
väl uppskattas på basis av tidigare driftserfarenheter.
När en nyanläggning är baserad på kristidens
omläggningsförhållanden tillkommer alltid risken, att den
verkliga livslängden blir kortare, antingen därför att
det blir fred och prisnivån går ner eller därför att
en skärpning inträffar i läget, som försvårar fortsatt
tillverkning.
I fig. 8 visas summerande kostnadskurvor per ton
per år dels för sticktorv, dels för starkt mekaniserad
torvtäkt. Sticktorvkurvan S börjar med ett lågt
kapitalvärde per enhet produktionsförmåga men stiger
ganska brant och kröker sà småningom av uppåt
genom en punkt, som ger den lägsta medelkostnaden
per ton. Den andra kurvan börjar med en hög
kapitalkostnad för de erforderliga maskinerierna men
lutar så mycket mindre. Den ekonomiska livslängden
blir här mycket större och genomsnittspriset lägre.
Inträffar emellertid ett avbrott, så att anläggningen
måste läggas ner, innan den punkt uppnås, där de
båda kurvorna skära varandra, uppstår en förlust
F, motsvarande skillnaden i totalkostnad för de båda
anläggningarna vid nämnda tidpunkt.
Diagrammet visar emellertid också, att risken
försvinner vid kurvornas skärningspunkt, alltså långt
innan den mekaniserade torvanläggningens
ekonomiska livslängd har uppnåtts. En förutsättning är
likväl, att man icke under de första åren sänker
försäljningspriset för den starkt mekaniserade torven
till ett värde, som motsvarar den lägsta
medelkostnaden. Det är därför riktigare att även för den
mekaniserade torven beräkna ett försäljningspris,
som medger kraftiga avskrivningar under de första
åren och därigenom motverkar kristidens risker.
Omställning på längre sikt.
Trots att krisen alltid medför vissa risker för det
investerade kapitalet, framtvinga krisförhållanden
icke desto mindre rent generellt sett ökade
investeringar för en rationalisering av driften i
besparingssyfte och för att därigenom motverka materialbrist
och kostnadsstegringar. Härav följer, att man måste
räkna med någorlunda lång avskrivningstid, och
därmed är man över på kapitalrisken. Här måste sunt
omdöme ersätta matematisk beräkning, och man får
då komma ihåg, att det i längden alltid lönar sig,
nationalekonomiskt sett, att investera kapital för att
spara, samtidigt som därigenom vår
försörjningsförmåga stärkes. Rädslan för kapitalrisken och
önskedrömmen, att krisen snart skall vara över, leder gärna
till klenmodig betänksamhet, som får i längden dyrt
betalas. I den mån den enskilde ej kan bära
kapitalriskerna, måste vi så att säga fördela dem på det
gemensamma kontot genom att staten tecknar
garantiavtal.
Under nuvarande förhållanden duger det ej med
improviserade nödhjälpsåtgärder, utan här gäller det
i stället att grundligt tänka igenom, hur vårt svenska
ekonomiska optimum gestaltar sig på verkligt lång
sikt. Det kan icke hjälpas, att man då kommer in
på funderingar beträffande ganska genomgripande
förändringar både i gängse konstruktioner och i
invanda driftsförhållanden.
Material för tillverkning av kläder baserade på
inhemsk råvara, dvs. cellulosa, i stället för ull och
bomull, kanske kommer att se ut på ett helt annat sätt
än de nu tillverkade ersättningsvarorna. När man har
tillgång till ett så förnämligt råmaterial som viskos,
är det ej på förhand givet, att dess bästa förädling
ligger i ett efterapande av fårets metod att tillverka
ull i hårkörtlarna eller genom att imitera bomullens
fröhår. Den kemiska cellulosamolekylen ger
sannolikt långt större möjligheter. I stället för att först
göra fibrer, som man klipper sönder för att sedan
tvinna dem till garn och slutligen väva garnet, kanske
man kan finna metoder för att väva direkt med
jättemolekylerna. Cellofan är ett steg i denna
riktning, och utomlands finns det "tyger", där textilen
spelar en helt underordnad roll som bärare av en
syntetisk molekylvävnad.
Motorerna i våra bilar och båtar äro konstruerade
Fig. 8. Kapitalrisk vid jämförelse mellan
produktionsalternativ med olika stor ekonomisk livslängd.
4 (Mo rj
Total kostnod
per ton jör
Sticktorv
hör ger
/förlust
mee/e / kos t na d
t
4 april 1942
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
