Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
t(p’*n
och grafiskt lösas. Den så erhållna
mest ekonomiska spindelhastigheten
insattes i ekv. (20) och (21) för
bestämmande av t och s, varefter enligt ekv.
(14) och (15) (fig. 1) det mest lämpliga
spindelantalet per spinnerska beräknas.
Med tillhjälp av tillräckligt inånga
sådana bestämningar för olika
garnnummer i olika maskiner kan sedan en tabell
upprättas för varje maskintyp,
omfattande mest ekonomiska spindelhastighet
och spindelantal för olika
förekommande garnnummer.
Först med en sådan tabell i sin hand
torde man fullt rationellt kunna ordna
driften inom den i ekonomiskt avseende
mest betydelsefulla av spinneriets
avdelningar. Med tabellens hjälp kan lätt
den garnnummerfördelning på olika
befintliga maskingrupper göras, som vid
bästa ekonomi ger med de befintliga
närmast lika spindelantal eller en jämn
multipel därav, samt också utläsas den
inest ekonomiska hastigheten härvid.
Verkningsgraden vid spindelantal,
överensstämmande med det mest lämpliga, fås av ekv. (19) ocli
(15 a) samt den vid annat spindelantal (som
vanligen icke kan undvikas) gällande verkningsgraden
erhållas ur ekv. (19) och (16) resp. (17) och (19 a).
Dessa verkningsgraders variation kunna lämpligen
också uppritas grafiskt.
Vid jämförelse av ekvationen över mest lämpliga
antalet spindlar [ekv. (14) i det föregående] med
ekvationen för mest lämpliga maskinantalet enligt
den tidigare i Teknisk tidskrift publicerade härled-
0,65’t °nt*r<!<llir.
mm. 5100sp
Fig’. 1. Rmgspinning. Högsta antalet spindlar (Zj) pr spinnerska utan
ledighet, vid olika värden på antal trådbrott pr min. och 100 spindlar
(t), upplagningstiden i min. (/’ + p’) samt inspektions- och rengöringstid
pr spindel i förhållande till körtiden (s). (Lämpligaste antalet = (£)
vid ledigheten L.)
100
Ekv.: h
0,93765 ■<■(/’ + y’) + 100 ■
[L = (l-L)-J,]
ningen finner man, att de giva praktiskt taget
samma resultat vid de låga värden på stopptider för
trådbrott, som förekomma vid spinning och
tvin-ning. Något större fel införes därför icke genom
användandet av de tidigare ekvationerna för
beräknandet av lämpligt spindelantal och verkningsgrad
också för spinning och tvinning.
Förfaringssättet vid beräkningen av mest
ekonomiska spindelhastighet blir givetvis fullt analogt
med det föregående även om denna andra ekvation
över mest lämpliga spindelantal användes.
Kullagrens och rullagrens bidrag till textilindustriens
rationalisering.
Av ingenjör GUSTAF LARYD.
Textilindustrien har liksom de flesta andra
industrier under senare tid genomgått en fortlöpande
rationalisering, och de ständigt stegrade fordringarna
på ändamålsenlighet, produktionsförmåga och
ekonomi ha framtvungit ett stort antal nya och bättre
maskintyper och även talrika förbättringar på äldre
maskiner. Arbetet på lageranordningarnas
fullkomning har därvid spelat en stor roll, och under loppet
av något mera än tre årtionden ha åtskilliga
millioner kul- och rullager kommit till användning i alla
slags maskiner för bearbetning av bomull, ull, lin,
jute och konstsilke. Syftet med denna artikel är att
lämna en kort översikt av hur långt rationaliseringen
i detta avseende fortskridit och vilka huvudsakliga
fördelar man uppnått. Först torde emellertid några
allmänna synpunkter på jämförelser mellan kullager
och glidlager vara på sin plats.
Ehuru de största fördelarna vid införandet av
kullager istället för glidlager i en maskintyp ofta ligga
på annat håll än i effektbesparingen, blir det vid de
diskussioner, som föregå avgörandet, i allmänhet
dock till denna, som huvudintresset knyter sig. Det
är då lämpligt att hålla i minnet, att något generellt
mått på effektbesparingen i olika textilmaskiner
icke kan angivas. Man kan visserligen genom en
jämförelse mellan provningsresultat, som erhållits
med två maskiner, fastställa en viss skillnad i
energiförbrukningen, men för att denna skillnad verkligen
rättvist skall angiva den vinst, som göres genom
inbyggnad av kul- eller rullager, fordras dels att
maskinerna frånsett lagren äro av samma konstruktion,
dels att alla lagren eller åtminstone det övervägande
flertalet äro kul- eller rullager i den ena och
glidlager i den andra maskinen. En jämförelse mellan
exempelvis tvenne vävstolar, av vilka den ena är
utrustad med kullager på vevaxelns och
slagexcenter-axelns yttre lagerställen men för övrigt med idel
glidlager, den andra enbart med glidlager, ger
däremot intet begrepp om vilken effektbesparing man
skulle kunna uppnå med kullager på samtliga de la-
6 dec. 1941
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
