Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 21 dec. 1940 - Kan den svenska storstadens bränsleförsörjning centraliseras? av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
Ängbehov.
För dimensionering av dels huvudtransportlederna
till fördelningspunkterna, dels distributionsnätet från
dessa punkter till konsumenterna är kännedom om
ångbehovets variation med årstiden nödvändig. På
grund av uppgifter lämnade av byråchef C.
Kinnander i Statens bränslekommission kan man utgå
därifrån, att under den kallaste månaden av året
förbrukas inom Stockholms tullar normalt cirka 13,4 % av
totala årsbehovet av bränsle eller en
bränslekvantitet motsvarande cirka 86 000 ton stenkol samt under
den varmaste månaden cirka 2,5 % av det totala
årsbehovet eller ungefär 16 000 ton stenkol. Antager
man, att årsmedelverkningsgraden för stadens
samtliga bränsleförbrukande ång- och varmvattenpannor
uppgår till 70 %, skulle motsvarande
medelångför-brukning bliva under den kallaste månaden cirka
1060 ton ånga per timme och under den varmaste
cirka 198 ton ånga per timme, allt räknat som torr,
mättad ånga av 1,0 kg cm—2 övertryck. Under
övriga tider av året varierar medelångmängden mellan
nyssnämnda gränser.
Ångbehovet varierar emellertid även under dygnets!
timmar. Man torde med stöd av erfarenheten från
större utländska värmedistributionsföretag ävensom
erfarenhetsresultat från vårt eget land vara
berättigad antaga, att dessa dygnsvariationer praktiskt
taget motsvara en i fig. 2 visad
varaktighetskarakteri-stika av Gaussk form. Det häremot svarande
maximala värmebehovet B är 40 % högre än
medelbelastningen CD och har en varaktighet av 15 minuter per
dygn. I realiteten spela de häremot svarande
kortvariga belastningsspetsarna ej någon roll vid sidan
av de stora ackumuleringsvolymer, som hela
värmedistributionssystemet representerar. Trots detta bör
emellertid den totala, maximala ångmängd, som skall
läggas till grund för dimensionering av såväl
ångpannecentraler som huvudtransportleder för
högtrycksånga, med hänsyn till variationerna från år till
år väljas minst så hög som 1 500 ton per timme,
motsvarande cirka 250 ton per cirkelyta om 3 km2 eller
750, 500 och 250 ton per timme till och från
fördelningspunkterna Ml, M2 och M3 respektive.
Högtrycksdistribution till fördelningspunkter.
Dimensioneringen av huvudtransportlederna för
högtrycksånga är beroende av såväl den totala
maximala ångmängden, 1 500 ton per timme, som den
minsta totala ångmängden, 140 ton per timme, den
sistnämnda ångmängden bestämd av
varaktighets-karakteristikan i fig. 2. Rörledningsdimensionerna
i huvudtransportlederna böra bland annat väljas så,
att värmeförlusterna bliva de minsta möjliga,
varigenom ångtemperaturen så litet som möjligt faller
från ångpannecentralerna till turbinpådragen i
fördelningspunkterna, Samtidigt skall naturligtvis
dimensioneringen leda till lägsta möjliga
anläggningskostnad. En preliminär kalkyl visar, att man bör kunna
förena dessa synpunkter bland annat genom att
utbilda vardera huvudtransportleden som fyra stycken
rörledningar med samma invändiga rördiameter,
varav tre äro avsedda för drift vid maximal
ångmängd, medan den fjärde står som reserv. Väljer
man rör av standarddimensioner exempelvis 300,
250 och 200 mm invändig diameter till
fördelningspunkterna Ml, M2 och M3 respektive och utgår från
/1BCF) = iRDEf)
- 7% av CDfG
O 0,3 !,o Z)ygn
Fig. 2. Värmebehovets varaktighetskarakteristika.
begynnelsetrycket 110 kg cm—2 övertryck och
ångtemperaturen 470°C samt tills vidare antager, att
denna temperatur är konstant under hela
transportvägen, och tager man vidare hänsyn till erforderliga
anordningar för kompensering av rörmaterialets
längdutvidgning på grund av uppvärmningen av
detsamma, erhåller man i fördelningspunkterna Ml, M2
och M3 sluttrycken 66, 86 och 82 kg cm—2
övertryck, alltså inom eller över det förutsatta
tryckområdet 60 à 70 kg cm—2 övertryck. En uppfattning
om, hur sluttrycken variera med ångbelastningen,
giver fig. 3, som visar, att vid medelbelastningen
under den kallaste månaden och drift med 3 ledningar
sluttrycken uppgå till 88, 98 och 95 kg cm—2
övertryck samt vid bottenbelastningen under den
varmaste månaden och drift med en ledning till 106, 108
och 107 kg cm—2 vid fördelningspunkterna Ml, M2
och M3 respektive.
Vid beräkningen av dessa sluttryck har antagits,
att ångtemperaturen är konstant lika med 470°C. I
verkligheten faller denna på grund av de
oundvikliga värmeförlusterna. Det gjorda antagandet leder
till för låga sluttryck, vilket emellertid har den
fördelen, att någon säkerhetsmarginal erhålles mot en
alltför optimistisk bedömning av tryckfallet.
Temperaturfallet i huvudlederna är beroende av i
första rummet den isolationsstandard, som väljes,
samt dessutom av driftsättet. Följes den principen
att alltid hålla så få rörledningar som möjligt i drift,
samt väljes förstklassigt isolationsmaterial, kommer
man under olika belastningsförhållanden till de i fig.
3 antydda ångtemperaturerna i
fördelningspunkterna. Det framgår härav, att ångtemperaturen i
fördelningspunkterna Ml och M2 kommer att variera
mellan 422 och 454°C, där den lägre siffran gäller
den varmare och den högre den kallare årstiden. I
fördelningspunkten M3 är motsvarande
variationsområde 375 till 427° C.
Den föreslagna dimensioneringen skulle alltså
möjliggöra överföring av den erforderliga
ångmängden till fördelningspunkterna inom det betraktade
stadsområdet med för mottryckskraftalstring
lämpliga ångtemperaturer 370 till 455°C, samtidigt som
ångtrycket före turbinpådragen alltid blir högre
än 66 kg cm—2 övertryck. Den genomsnittliga
års-förlust av värme, som genom temperaturfallen
belastar denna ångtransport, uppgår till ungefär 2 %
av den från ångpannecentralerna avgående
värmemängden.
14 sept. 1940
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
