Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1940 Specialnummer: Vägunderhåll - Vägdistriktens grustransportproblem, av Åke Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
göres för detta distrikts lösning .av det inom
maskin-anskaffningen fallande och ekonomiskt mest
betydande problemet, nämligen transportproblemet.
Yill man inom vilket som helst verksamhetsområde
nedbringa för detsamma gällande kostnader, har man
att granska samtliga utgiftsposter och ordna dem
efter deras storleksgrad. Därefter detaljgranskas
varje post i tur och ordning med början med den
största, där de största besparingarna i regeln kunna
väntas. Denna detaljgranskning skall i varje fall såsom
resultat giva den tekniskt bästa lösningen av det med
utgiftsposten sammanhängande arbetsförfarandet.
Vägunderhållskostnader utgöra i detta avseende icke
något undantag utan äro tvärtom ett mycket
tacksanit och enkelt problemkomplex. Granskar man
nämligen vägunderhållskostnaderna, finner man
omedelbart, att cirka 50 % för barmarksunderhållet faller
inom grupperna:
1: Grus- och makadamtillverkning.
2: Grusning och makadamisering.
Åtgärder, vilka avse erhållandet av verkligt
betydande besparingar av vägunderhållskostnader, måste
således i första hand ägnas dessa två
underhållsmoment. Båda sammanhänga med maskinanskaffning,
det senare speciellt med anskaffningen av
transportmedel. Att grusning och makadamisering är ett
transportproblem framgår bl. a. av att dess utförande
över en viss vägsträcka fordrar tillryggaläggandet av
en transportväg 80—100 gånger grusningssträckans
längd. Anskaffningen av transportmedel har även
andra betydande konsekvenser än det rena
transportarbetet, då det inverkar på utformningen av behövliga
garage och den tekniska organisationen av
grusgroparna. Man bör alltså ägna just anskaffningen av
transportmedel en alldeles särskilt omsorgsfull
prövning och detta innan för stort kapital bundits såväl
i själva transportmedlet som i anordningar för
grusgropar och garage.
För vår del inköpte vi endast en enda lastbil och
utnyttjade i stället inom orten tillgängliga
transportmedel. Att vi överlnmidtaget köpte en bil berodde
på att vi genom denna ville förskaffa oss en noggrann
statistik över de kostnader, vilka i verkligheten
förelågo för ortens lastbilsentreprenörer i samband med
grustransporter, snöplogning och undersladdning.
Garageplats hyrdes och gruskrossning utlämnades på
entreprenad bl. a. till ortens gruvor på alla de ställen,
Fig. 1. Traktor med kopplad släpvagn.
Fig. 2. Släpvagn i uppfällt läge.
där det krossade gruset kunde tillhandahållas
billigare eller till samma kostnad som gällde vårt för
denna kontroll inköpta enda krossaggregat.
Överenskommelser om transportpriser ni. m. kunde ställas på
verklighetens grund.
Vi bundo alltså ett minimum av kapital under den
tid distriktets maskinanskaffningsfråga var föremål
för utredning.
Under dessa år skedde grusningen — och sker nog
förresten på de flesta håll ännu — efter i stort sett
följande program:
Efter krossning lastades gruset i bilar och utkördes
i mindre upplag utefter vägarna. Från upplagen
upplastades gruset vid höstgrusningen på nytt och kördes
ut på vägarna. Då tiden för grusningen icke kan
utsträckas så länge som helst, åtgick härför ett större
antal bilar. På många håll har man också — trots
därmed följande kapitalslöseri — anskaffat stora
vagnparker, svarande mot ett för grusningen
erforderligt antal bilar. Klokare vägdistrikt förhyra väl
vanligen vid grusningens verkställande i trakten
befintliga lastbilar. Kostnaden för en på sådant sätt utförd
grusning varierar givetvis något efter förhållandena
men har inom vårt vägdistrikt uppgått till cirka 160
kr. pr km grusad väg.
Hur skulle man nu kunna nedbringa denna kostnad
och med ett minimum av kapitalinvestering?
Eftersom det är fråga om ett
massgodstransport-problem, ligger den tanken nära, att en idélösning
skulle vara "tågtransport på landsväg". Efter denna
idé genomtänktes följande grusningsmetod:
1: Grusningens organisation:
a: I grusgropen placeras 1 st, bensinmotordriven last-
ningselevator. Denna skötes av 1 man.
b: Transporten av gruset sker från grusgropen direkt
ut på vägen.
c: För transporten användes 1 st. snabbgående,
die-seldriven traktor, 3 st. 8-tons släpvagnar och 1
chaufför.
d: Ute på vägen skall distriktets vägvält (event.
hyvel) vara placerad med vältköraren och 2 man för
spridning.
2: Grusningens verkställande:
a: Elevatorn lastar i grusgropen en släpvagn med
5 m3 grus.
30 nov. 1940
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
