Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1940 - Kombinerad trafik, av Hilding Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HAFTE 47
ÅRG. 70
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
23 NOV.
19 4 0
INNEHÅLL: Kombinerad trafik, av civilingenjör Hilding Ångström. —Årets Arosmässa. — Litteratur.
— Insänt. — Problemhörnan. — Sammanträden.
Kombinerad trafik
(ett trafikproblem av stor ekonomisk och teknisk betydelse).
Av civilingeniör HILDING ÅNGSTRÖM.
Krigsförhållandena och den kris, som härigenom
skapats med dyrtid och höga materialpriser jämte
åtföljande knapphet på olika slag av materiel ställer
utomordentligt stora krav på ingenjörerna. Vid
praktiskt taget all industriell verksamhet gäller det
härvid att i stor utsträckning finna lämpliga
ersättningsmaterial (produkter) för olika slag av metaller
och drivmedel. Men det stannar icke vid detta.
Ingenjörerna tvingas att söka sig fram efter helt nya
linjer för att uppnå största möjliga ekonomiska
verkningsgrad och bästa möjliga effektivitet på den
maskinella utrustningen. En tidigare accepterad
driftform eller godkänd teknisk utformning av en
produktionsapparat måste ofta under nuvarande tidsläge
förkastas. Detta gäller för transportindustrien i lika
hög grad som för all annan industriell verksamhet.
En ekonomisk anpassning av trafiken vid skiftande
konjunkturläge och varierande belastning under
dygnets olika timmar resulterar i en pulsation i
trafikfrekvensen (vagnfrekvensen), som står i intimt samband
med hela det ekonomiska livet i övrigt. Härvid är
att märka, att årsvariationerna i frekvensen vid lokal
trafik i regel sker med en viss eftersläpning
(omkring 1 år), vilket gör att förebyggande tekniska
och ekonomiska åtgärder under normala förhållanden
kunna vidtagas med varsel. Som exempel på
veckorytmen i trafiken vid BVG (Berlin) under år 1932
hänvisas till fig. 1. Variationen i dygnstrafiken vid
samma företag framgår av fig. 2. Såsom jämförelse
visar fig. 3 variationen i antalet vagnar, som dagligen
varit i trafik i Paris under’ februari månad 1934 och
sålunda i viss mån utgör ett uttryck för variationerna
i trafikfrekvensen. För att ytterligare belysa skift-
ningen i frekvensen inom en storstads olika linjer
har jag gjort en sammanställning över variationen
i Paristrafiken på olika linjer under år 1936 uttryckt
i inkomst per vagnkm (se fig. 4). Frekvensen på de
olika linjerna skiftar sa, att de mest trafikerade
linjerna ha en inkomst per vkm som överstiger de minst
trafikerades med nära 1000 % och medeltrafiken för
100 linjer (omkring 50 % av samtliga linjer)
avviker från den övriga medeltrafiken med omkring
±35 %.
Av ovanstående finner man, att
personaltransportindustrien har att kämpa med den mest skiftande
mekaniska belastning under dygnets olika timmar, en
variation som torde sakna motsvarighet inom varje
annan industrigren. Inom de flesta storindustrier
kan man genom inskränkning eller utvidgning av
arbetstiden med kvotmässig fabrikation och t. o. m.
genom driftens periodvisa inställning reglera
produktionen. Inom persontransportindustrien föreligger
uppenbarligen icke samma möjlighet för
transportapparatens anpassning efter transportbehovet. S. k.
tomgångstrafik kan sålunda icke helt undvikas.
Rationaliseringssträvanden.
I ändamål att nedbringa driftkostnaderna har man
inom transportindustrien liksom inom övriga
industrigrenar tillgripit standardisering och rationalisering.
Rationaliseringen har härvid huvudsakligen bestått i
en strävan efter ökad körhastighet och ökad
vagnstorlek för att pa sa sätt nedbringa
personalkostnaden per transporterad personkm eller tonkm.
Standardiseringen har i främsta rummet inriktats på det
rullande materialet varvid man exempelvis vid
z
— £
£ £
E t
Q£ W
* >
< —1
SS
$
Fig. 1. Trafikrytmen per vecka (1932) vid BVG.
16 nov. 1940
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
