Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1940 - Något om den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
och torde i vissa fall kunna göra goda tjänster.
Principen är densamma som i en kylmaskin. Något
medium bringas till förtunning på ena sidan av pumpen,
där då kyla uppstår, och blir förtätat på andra sidan
under värmeavgivning. Om man utnyttjar
kyleffekten och låter värmet gå bort ha vi att göra med en
kylmaskin, men om man låter kylverkan jämna ut sig
i omgivningen, t. e. en vattenbassäng, och
tillvaratager det utvecklade värmet, kallas anordningen för
värmepump. Man får uppoffra en viss energi för
pumparbetet. I en nyligen i Amerika (Westinghouse
Building i Emeryville, Californien) uppförd byggnad
om runt 4 000 m3 volym, som utrustats med
värmeanläggning av detta slag (7,5 tons kond. enhet) ger 1
kWh pumpenergi femdubbla beloppet i värme. (I
Californien klimat har man intresse av att under den
varma årstiden ta till vara kyleffekten.)
Vad i övrigt sammanhänger med byggnaders
uppvärmning och ventilation inklusive luftbehandling och
användning av strålningsvärme vänta tyvärr alltjämt
stora uppgifter på en kommande forskning. Detta
viktiga område är egendomligt nog mycket försummat.
För ett år sedan redogjorde jag för flera viktiga
framsteg inom flygtekniken. Under det gångna
krigsåret ha alla ansträngningar koncentrerats på
tillverkningsproceduren, på fabrikation i stora serier.
Luftmotståndet har minskats i viss mån genom smärre
förbättringar såsom utslätning av alla ojämnheter på
ytan och genom nya former på motorhuven, utdragen
nos, långt propellerskaft m. m., men de vinster som
gjorts i avseende på hastighet ha i mindre mån berott
på aerodynamiska framsteg, än på ökad motoreffekt.
Sålunda ha de 18-cylindriga stjärnmotorerna pressats
upp i en effekt av 2 000 hk. Vibrationsproblemet har
man tvingats att ingående studera. Av stort
intresse är uppgiften att bensinmotorernas
bränsleförbrukning bringats upp i nära paritet med
dieselmotorns. Speciella bensinraffinadprodukter med
extremt högt oktantal, medgivande hög kompression
torde härvid ha i främsta rummet medverkat.
Av intresse kan vidare vara att anteckna att man
i fråga om stora civilplan gått något tillbaka i
storlek från ungefär 25 tons vikt för 1 à 2 år sedan ner
till företrädesvis 15 à 20 ton. För att kunna flyga
1 undre stratosfären (6 à 8 000 m) byggas kabinerna
för ett övertryck, motsvarande lufttrycket vid ca
2 500 m höjd.
Jag skall inte ingå närmare på elektroteknikens
problem. I fråga om elektriska maskiner och
transformatorer är utvecklingen intimt förknippad med
framstegen på materialforskningens område.
Transformatorerna utföras för luftkylning för allt större
enheter. För flera år sedan började man i Tyskland
ersätta oljeströmbrytarna med typer, där ljusbågens
släckning utfördes av vatten eller gaser. I Amerika
har man nu gått samma väg, ej på grund av oljebrist,
utan ur eldfaresynpunkt, och framarbetat ett antal
oljefattiga strömbrytaretyper, användbara även för
stora brytningskapaciteter.
I en helt ny typ användes fast pulver för
släckningen, i det att ljusbågen omgives av ett rör av
sådant material, att ljusbågen sliter bort ytlagret,
varefter detta pulvermaterial samlar sig i slutöppningen
och där släcker bågen. Härigenom kan man säga att
man fått en frånskiljare med brytningskapacitet.
("Hartgasschalter").
Med stigande intresse emotser man
kvicksilverlikriktarens utveckling mot högre spänningar. F. n.
torde 50 à 60 kV ha försökts i enstaka provexemplar.
I den mån man här kan komma till tillförlitliga
apparater för hög spänning blir det möjligt att utföra
viktiga kraftöverföringar i likströmsjordkabel.
Luft-ledningsnätens driftsäkerhet är utsatt för allvarligt
hot från det moderna luftkriget, och deras sårbarhet
har hos oss understrukits av de skador som nyligen
förorsakats av de vagabonderande spärrballongerna.
På tal om likström må det vara motiverat att
omnämna att den från elektroteknikens barndom
bekanta unipolarmaskinen kommit upp i ny gestalt.
Den har utförts för elektrolytiska ändamål, sålunda
med låg spänning och stor strömstyrka och har visat
sig erbjuda fördelar genom sin enkelhet och oömliet
i förening med hög verkningsgrad. Det anses att
konstruktionen har sitt berättigande vid spänningar
under 20 voit och strömstyrkor större än 6 000 amp.
En enhet på 150 000 amp. vid 14 voit förekom på
Parisutställningen 1937.
I fråga om den elektriska belysningstekniken är
av intresse att anteckna att gasurladdningslamporna
på allvar kommit ut i praktiken. Härigenom vinnes
ett 3- à 5-dubbelt ljusutbyte av den elektriska
energien. Kombinationen av kvicksilverljus och glödljus
utföres numera inom samma rör. Stor utbredning ha
luminiscenslamporna fått. I dessa omgivas
gasurladdningen, vilken huvudsakligen ger violetta och
osynliga ultravioletta strålar, av på lamprörets
väggar anbragta lager av luminiscerande salter, vilka
omvandla strålningen så att en dagsljuset liknande
totalljuseffekt ernås, som nämnt med låg
energiförbrukning.
Från metallurgiens fält må framhållas de ytterligare
betydande framsteg, som gjorts på
pulvermetallurgiens område, i det att ett flertal i olika avseenden
värdefulla legeringar framställas, antingen extremt
hårda eller extremt porösa. I den senare gruppen
tilldraga sig de självsmörjande lagren stort intresse.
Här äro porerna fyllda med olja. Oljeförbrukningen
angives till en tusendedel mot vad vanliga lager ta.
Svenska insatser på detta område äro att anteckna.
Bland hårdlegeringar märkas olika för magnetiska
ändamål lämpliga material. Häribiand intager det
redan förra året omnämnda Alnico ett bemärkt rum.
Detta har under det gångna året väsentligt
förbättrats.
Nya verktygsstållegeringar hava framkommit på
basis av volfram, titan och kol, däribland s. k.
Kenna-metall med sammansättningen W2Ti2C4.
Bly har fått ökad användning som tillsats i stål
(0,2—0,3 %) för att underlätta bearbetbarheten. Även
silver har fått användning såsom tillsatsmaterial,
speciellt för rostfritt material i och för förbättring
av bearbetbarhet och korrosionsmotstånd.
Det är naturligt att i en tid då Europas länder äro
i mer eller mindre grad upptagna av med kriget och
krigssvårigheterna förknippade problem, den
transoceana forskningen skall särskilt göra sig gällande.
Det uppgives att den amerikanska industriens utgifter
för sina forskningslaboratorier, där 32 000 forskare och
16000 assistenter sysselsättas, uppgår till $ 200000000.
Enbart firman du Pont använder $ 7 000 000. Den
federala budgeten upptager ca $ 60 000 000 för
forskningsverksamhet — således exklusive samhällelig,
432
30 nov. 1940 432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
