Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1940 - Något om den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
inhemsk tillverkning av ämnen av denna art.
Utgångsmaterial finnas emellertid endast i viss
omfattning. En mycket viktig grupp av konstmassor äro
byggda på fenoler, som huvudsakligen fås ur stenkol.
Men andra grupper lia som utgångsmaterial
kalcium-karbid, alkohol eller cellulosa, och i fråga om dessa
ha vi större utsikter att göra något.
Otaliga detaljer inom mekanisk och elektrisk
industri, byggnadsmateriel, hushållsartiklar, möbler och
inventarier tillverkas av konstmassor. Men även
krigsindustrierna använda dessa material i stigande
omfattning, främst flyget. Kompositmaterial av
trä-faner med massa, framställda under högt tryck, ha
fått användning för flygpropellrar och en mängd
andra ändamål. Hela flygplankroppar liksom också
bilkarosserier ha pressats färdiga av sådana material,
i förra fallet lamellerat material. Gevärskolvar,
ammunitionsdetaljer och gasmasker utföras av
konstmassor. Ett av dessa ämnen i gasmask lär skydda
mot senapsgas. Acetatcellulosa lämnar material till
fönster m. m.
I Tyskland har man fått stor användning för
konstmassor inom den elektriska industrien, bl. a. för tråd
och kabel. Igelit kallas en härför särskilt lämpad
massa. För enklare ledningar användes den pressad
kring tråden i st. f. gummi. För fuktiga lokaler
användes ett skyddshölje av tunn plåt. För högre
spänning användes som isolationsmaterial papper med
igelit såsom skyddsmantel i st. f. bly. De två årens
erfarenheter ha visat gott resultat. I Amerika fäster
man stora förhoppningar vid ett material kallat
Alsi-film, som i elektriskt avseende liknar glimmer, men
är böjligt och har goda mekaniska egenskaper. Det
avses att användas i kommutatorer och som "mica".
Det mest uppseendeväckande momentet på
konst-masseområdet är emellertid de nya textilmaterialen.
Jag hade i fjol vid detta tillfälle anledning omtala
ny-lonet, som då låg färdigt, utarbetat av den stora
amerikanska firman du Pont-Nemours. I år har firman
en fabrik färdig som kostat ca 10 mill. $ och redan
står inför en utvidgning. Man beräknar redan nu att
kunna tillgodose 10% av amerikanskornas förbrukning
av silkesstrumpor till en kostnad av $ 1,15 pr par. Ur
teoretisk-kemisk synpunkt erbjuder nylonets bildning
intresse genom den egenartade grupperingen av
molekylkedjorna som dessa s. k. super-polyamider uppvisa.
Samtidigt har emellertid framkommit en hel rad
andra material lämpade för textilprodukter, vinyon,
lucite, fibrer av glas, casein, sojabönor, mjöl samt
modifikationer av viscos- och acetatfibrer. Yinyon
har även den fått användning för strumptillverkning.
Den kan spinnas ut till extremt tunna trådar. Den är
även av särskilt hög styrka och lämpar sig för
inblandning i filtväv, särskilt för maskinfiltväv i
industriellt bruk. Efter inblandningen utsättes
filtmaterialet för tryck under höjd temperatur, varvid
vinyon-trådarna, där de korsa varandra så att säga svetsas
ihop. Resultatet lär bli en enastående styrka. Andra
material utnyttjas för vattentäta tyger, överdrag m. m.
Standard Oil har framställt ett elastiskt ämne,
ersättande gummityger ooh gummitrådar, som inte
torkar och fördärvas så snart genom åldring.
Även i Tyskland lär likaledes en uppsjö av nya
fibermaterial vara att anteckna, ehuru publicerade
detaljer härom äro sparsamma. I. G. Farbenindustrie
har lanserat ett material, kallat PeCe (polyvinylklo-
rid). Av allt att döma synes det vara mycket likt det
amerikanska vinyonet. Båda äro okänsliga för alkali
och syror och ha fått stor användning till filter, inom
kemisk industri1.
Mycket av intresse skulle vara att tillfoga, men
tiden medgiver det icke. En något sånär fyllig bild
av konstmasseområdet skulle knappast medhinnas på
en hel afton.
För oss i Sverige är den träkemiska forskningen
av allra största vikt. En hel del arbete har ägnats
åt spörsmålet att förhindra vattendragens förorening
genom cellulosaindustriens avfallslutar. Det är av
intresse att anteckna hurusom man även i Amerika
på allvar tagit upp spörsmålen om
cellulosaindustriens avfallslutar och deras tillgodogörande. Och
det framgår tydligt att man härvidlag drives icke
blott av strävan att undgå förorening av
vattendragen, utan har fått klart för sig att lutarna erbjuda
utgångspunkt för lönande tillverkningar. En av
pioniärerna, Harold R. Murdock, säger "the
bypro-ducts may eventually become of equal importance
with the pulp itself". Det är också oerhörda
materialkvantiteter det gäller. Åtskilliga tillämpningar be;
finna sig redan på det kommersiella planet, såsom
Marathonbolagets tillverkningar i Rotschild. Av
lignin göres konstmassa; vidare framställas
produkter för användning i papperstillverkning, i
läderindustri, cementindustri m. m. Nya användningar av
ligninet ha även utarbetats vid Forest Prod.
Labora-tory i Madison. Ur sulfatlutarna utvinnes utom
tallolja och terpentin, fettsyror, garvämnen och tjäror.
" En tillverkning i stor skala synes lia kommit i gång
av s. k. pervel, ett kemiskt behandlat papper med
egenskaper, utseende och känsel som linnetyg, varav
tillverkas servetter, kuddvar och andra varor i
konkurrens med hushållens tvättgods.
Mjölkflaskor av papper ha vunnit stor spridning,
sedan man lyckats genom behandling med havremjöl
förebygga smakförändringar i mjölken.
Vid masonittillverkningen utvinnes en hel del
biprodukter. En del av hemicellulosan brytes ned till
hexosaner och pentosaner. Stordrift lär vara
förestående i fråga om utvinning av furfurol, ättiksyra
och myrsyra.
Acetatcellulosa har kommit till vidsträckt
användning för många ändamål, bl. a. för tillverkning av
s. k. stapelfiber. Viscosfibermaterialen ha förbättrats.
Cellullen — på viscosbas — är ju sedan länge känd.
Dess användbarhet har emellertid på senare tid i
väsentlig mån stegrats genom ingående studier i
materialets behandling och spinning, varigenom dess
värde som inblandningsmaterial i vävnader i många
fall kan sägas vara hundraprocentigt.
Från den kemiska forskningens stora arbetsfält i
övrigt kan här ej bliva tal om att ingå på detaljer.
Det må endast erinras om några resultat från de
fasta kropparnas kemi och från biokemien, på vilka
områden en livlig forskningsverksamhet bedrives
jämväl i vårt land. *
I avseende på det förstnämnda området har
professor Hedvall meddelat en hel del resultat från
sitt laboratorium i Göteborg, avseende bl. a. fasta
ämnens reaktion med gaser, katalysatorers aktivitet,
1 Enligt senare ingångna meddelanden skulle vinyonet vara
en produkt av vinylklorid och vinylacetat.
430
28 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
