Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 19 okt. 1940 - Huru skall byggnadsproduktionens kris avvärjas?, av Nils B. Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
vi nu ha. Som framgår av
fig. 1 och 2 har från år 1900
ända fram till 1933 den
bundna kassalåneräntan
aldrig varit lägre än nu men
väl betydligt högre.
Hyrorna ha däremot under de
senaste 20 åren ej varit
avsevärt högre än för
närvarande, men väl arbets- och
materialkostnaden något lägre.
Dessa fastigheter ha icke
varit drabbade av någon
stor byggnadskrasch. Men
så var också tomtpriset
väsentligt lägre, och häri
ligger den verkliga
förklaringen till att
byggnadsproduktion överhuvudtaget
varit möjlig.
Sammanfattning av
grundläggande fakta för följande
diskussion.
Tomtpris pr
normatetdstac/
CJOm2)
4000
kr.
3000
2000
1000
[-Lediqhefs-procenten-]
{+Lediqhefs-
procenten+}
för låqenhet.
i Stockholm.
-4%
Om man mot bakgrunden
av vad här sagts skall söka
draga några slutsatser
angående möjligheten till
byggnadsproduktion under
nuvarande ränteläge kunna först följande fakta fastslås.
1. Tomtpriser och priser på möjliga
rivningsobjekt ha under sista åren drivits i höjden med
anpassning till då gällande låga ränteläge. De ha ännu
icke hunnit sjunka tillbaka tillräckligt och
stabilisera sig efter det nuvarande höga ränteläget.
2. Lån å nybyggnader måste nu som förr bindas
Fig. 3. Ledig-hetsprocenten för lägenheten i Stockholm och tomtpriset synas icke vara
beroende av varandra. Vid tider med ökad ledighetsprocent faller icke tomtvärdet, beroende
pä att den för bebyggelse tillgängliga tomtmarken inom staden under de sista årtiondena
varit mycket begränsad. Tomtvärdets våldsamma stegring efter år 1934 är enligt fig. 1
beroende av räntefallet.
[-Räntesats7.-]
{+Ränte-
sats7.+}
1886 t8?0
r?oo
t?ro
r?2o
f?30
Fig. 2. Byggnadsproduktionen i Stockholm var mycket omfattande åren 1929—30, då
kassalåneräntan var 5 Produktionsvärdet representeras i kurvan av under resp. år
uttagna inteckningsbelopp, varigenom ingen tidsförskjutning uppkommer mellan kurvorna,
såsom då produktionens omfattning räknas efter antalet avsynade och godkända eldstäder.
1932 års ringa produktion visar en byggnadskonflikts verkan.
på längre tid för att företagaren ej skall råka ut för
oväntat stegrade ränteutgifter, som han ej förmår
bära, och hela företaget bli en olycklig spekulation.
3. Material ooh arbetslönekostnader måste
nedbringas så att de sammanlagt åtminstone ej nå
utöver vad som ansetts normalt de senaste åren (1938).
4. Så stor kontinuerlig byggnadsverksamhet som
svarar mot det befintliga
bostadsbeståndets åldrande
och förslitning, eller för
Stockholms vidkommande
7 000 à 8 000
normaleldstäder per år, torde vara
nödvändigt att upprätthålla.
Ett eftersättande härav
kommer att i framtiden orsaka
kriser med bostadsbrist och
däremellan intensiv
byggnadsverksamhet för bristens
avhjälpande.
5. Ur allmän
arbetsmarknadssynpunkt är det av vikt
att den stora
byggnadsproduktionen hålles möjligast
kontinuerligt igång. Men
därjämte är denna
produktion i större grad än många
andra beroende av
yrkesskicklighet hos
arbetarstammen, om arbetsresultatet
skall bliva förstklassigt.
Detta i sin tur är av stor
betydelse, då vad som
presterats skall bestå — med
nödigt underhåll — i kanske
60 eller 70 -år. Men en
Bi/qqnads
-produktionens,
årfiqa varde
-200 mit/’. kr.
rno
14 sept. 1940
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
