Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 12 okt. 1940 - Elbilen, av W. G. Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
byggt en frih julskoppling, som verkar så att den
låser, då bimotorn är i drift och utövar ett vridande
moment genom växeln till kardanaxeln, men löser ut,
då bimotorns varvtal minskar relativt huvudmotorns.
Bimotorn kan såsom seriemotor sättas ur funktion
och bringas till stillestånd under pågående körning
genom att kortslutas. Den fungerar således i det
elektriska kopplingsschemat på samma sätt som sista
avdelningen av startmotståndet, och kan efter behov
startas och stoppas under körningen.
Fig. 1 visar duosystemets mekaniska anordning. M
är huvudmotorn, M1 bimotorn,
V växeln och F frihjulet i
navet.
Mt
C
D
-F
O
Fig. 1.
Fig. 2 visar det elektriska kopplingsschemat med
de två seriemotorerna, startmotståndet och batteriet.
Vid stillestånd äro alla strömbrytarna öppna. Vid
start tillslås först strömbrytaren St, varvid strömmen
slutes och de båda motorerna och startmotståndet äro
kopplade i serie. Därefter kortslutes motståndet
medelst S2 och de båda motorerna driva gemensamt vid
det lägre ekonomiska varvtalet med högt vridande
moment. Slutligen tillslås äver S3, varvid bimotorn
kortslutes, den förlorar därmed sitt vridande moment
och på grund av frihjulet F faller dess varvtal ned
till noll. Huvudmotorn arbetar då ensam för full
spänning och går upp i fullt varvtal. Principen
klar-lägges ytterligare genom följande exempel:
Huvudmotorn Bimotorn
Effekt i hk.................... 10 5
Varvtal pr min................ 2 000 2 000
Spänning i voit................ 80 40
Vridande moment kgm......... 3,58 3,518/3
Utväxlingsförhållandet i växeln är 1 : 2.
Då huvudmotorn arbetar ensam, drives kardanaxeln
med 2 000 varv och ett vridande moment av 3,58. Då
båda motorerna äro inkopplade i serie, få de vardera
40 voit spänning, varför huvudmotorns varvtal blir
1 000 och bimotorn 2 000, vilket senare genom växeln
nedväxlas till 1000 varv vid sekundära hjulets nav.
Bimotorns vridande moment 1,79 växlas upp till 3,518
vid kardanaxeln, varför denna således drives med ett
sammanlagt moment av 7,36 kgm vid 1000 r/m.
Det är emellertid praktiskt olämpligt att använda
utväxlingsförhållandet 1 :2, ty det stora språnget i
varvtalet förorsakar en kraftig strömrusning, som bör
undvikas, men förhållandet 1 :1,7 har visat sig
lämpligt.
Fig. 3 visar provningsresultatet med ett utfört
duoaggregat, vars huvudmotor har en effekt av 7,5 hk
vid 2 500 r/m 60 min. drift och bimotor 3,1 hk vid
2 400 r/m.
De heldragna kurvorna angiva de uppnådda
värdena, då huvudmotorn arbetar ensam, och de
streckade, då båda motorerna arbeta i serie.
I ändamål att giva en bättre översikt har resultatet
uppställts i tabellform, tab. 1, varvid som
utgångspunkt tagits likvärdiga vridande moment med
motsvarande värden för strömstyrka, avgivna kW,
verkningsgrad och varvtal vid kardanaxeln i de båda
driftslägena.
Tabell 1.
kgm Huvudmotorn ensam Båda motorerna i serie
Amp. avgivna kW % r/m Amp. avgivna kW % r/m
2,5 92 6 78 2 300 68 4 73 1600
5 150 9,2 77 1850 105 6,3 73 1200
7,5 205 11,5 73 1 500 140 8 72 1030
10 258 13,2 68 1250 172 9,3 69 900
12,5 305 13,9 63 1 100 204 10,2 66 800
15 _ _ _ 234 10,8 63 700
17,5 — — — — 265 11,4 60 620
20 — — — — 295 11,6 55 575
Som synes komplettera dessa båda
kopplingsmöjligheter varandra på ett synnerligen effektivt sätt.
Föraren bör vara angelägen om att köra sitt fordon
så ekonomiskt som möjligt och skydda batteriet och
motorerna mot onödigt stora överbelastningar. Han
bör därför vid körning i kuperad terräng iakttaga
amperemätaren, som är anbragt framför
förareplatsen, och vid körning uppför stigning bör omkoppling
till seriedrift företagas, då huvudmotorn förbrukar
ca 150 amp. Detta körläge med motorerna i serie bör
ej endast användas vid körning uppför stigningar,
utan även då trafikförhållandena fordra lägre
hastighet såsom vid gatukorsningar, inkörning i tvärgator
BILMOTORER LO. 626025-/3
Moi.o, ensam, Huvudmotor: LNIZ 7,5 hk S5V dS/2å0fl Z500 r/m 60m/ryfnon
fM.o,I sene_ t Huvudmotor: LNIZ hk 50V S5/m fl /«0£7 r/m 60mir,/^
Mol.b\koPPhde[njålpmo{or : LNU 3./ hk ^V 65/^ft ZW0/mr/m60mi/m^
Fig. 3.
390
12 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
