Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 14 sept. 1940 - Teknisk undervisning och teknisk forskning - Självsmörjande lager, framställda på pulvermetallurgisk väg, av P. E. Wretblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HAFTE 37
ÅRG. 70
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
14 SEPT.
19 4 0
INNEHÅLL: Teknisk undervisning och teknisk forskning. — Självsmörjande lager, framställda på
pulver-metallurgisk väg, av P. E. Wretblad. — Tidskriftsnytt. —• Notiser. — Litteratur. — Insänt. — Sammanträden.
Teknisk undervisning och teknisk forskning.
Dessa frågor, den tekniska undervisningen ock den
tekniska forskningen, ha länge stått på Svenska
teknologföreningens program, och otaliga äro de
tillfällen då behovet av utveckling av undervisningen
och organisation av forskningen av föreningen
framhållits. Här skall endast erinras om det arbete som
utfördes av den kommitté för den högre tekniska
undervisningen, som på föreningens initiativ i
samarbete med Sveriges industriförbund, Tekniska
samfundet samt representanter för statliga verk tillsattes
år 1937 samt om det anförande, som vid
Industriförbundets årsmöte 1938 hölls av Svenska
teknologföreningens ordförande civilingenjör Sten Westerberg
rörande teknisk forskning.
Det är med största tillfredsställelse, som Svenska
teknologföreningen mottagit underrättelse om Kungl.
maj:ts beslut att nu tillsätta tvenne kommittéer med
uppgift att utreda dessa frågor och att föreningens
ofta framförda synpunkter sålunda vunnit beaktande.
Det torde väl också vara så, att den nuvarande
kristiden kastat ett bjärt ljus över de brister som särskilt
den otillräckliga forskningen åstadkommit i vår
beredskap, den militära såväl som den civila. Man
behöver ju endast tänka på motorbränslefrågan. Om
alla möjligheter till framställning av motorsprit utan
samtidig tillverkning av massa tidigare varit
noggrant genomforskade och om alla utvägar att
framställa an^ra syntetiska bränslen grundligt undersökts,
så är det väl intet tvivel om att’vår position nu varit
lyckligare. Att igångsätta storfabrikation efter
otillräcklig grundläggande forskning är svårt och leder
ofelbart till dyrbara misstag och förseningar.
Men den tekniska undervisningen och den tekniska
forskningen äro inga kristidsföreteelser. De utgöra
den grund, på vilken vi i framtiden skola bygga vår
tekniska utveckling, de äro det nödvändiga villkoret
för vidmakthållande och höjande av vår
levnadsstandard och de utgöra förutsättningen för utnyttjandet
av våra råvaror på mest ekonomiska sätt. Råvarorna
få ej slösas bort. De äro det kapital, som också skall
förvaltas av kommande släkten. De äro ej outtömliga
och det tillkommer varje generation att i detta
avseende känna ansvaret för den följande.
Svenska teknologföreningen vågar uttala den
förhoppningen, att de män, på vilka Kungl. maj:t nu
kommer att lägga det tunga ansvaret att uppdraga
nya riktlinjer, skola gå till verket med vidsynt blick
och att de förslag de komma att framlägga må vara
sådana att de kunna vinna enig anslutning och
framför allt undgå att dragas in i politikens virvlar.
Självsmörjande lager, framställda på pulver-
metallurgisk väg.
P. E. WRETBLAD.
Pulvermetallurgien, framställningen av
metallföremål genom pulvers sammanpressning och sintring
vid temperaturer under smältpunkten, framkom
ursprungligen för att underlätta eller över huvud taget
möjliggöra tillverkning av föremål av svårsmälta
metaller. Den första industriella användningen var
det kejserliga ryska myntets framställning av
platinamynt, förmodligen under åren 1826 till 1865. I
vårt århundrade har pulvermetallurgien fått en
viktig tillämpning vid fabrikation av volframtråd,
bestående av den svårsmälta metallen volfram, och av
hårdmetall, som huvudbeståndsdel innehållande
svårsmälta karbider, främst volframkarbid.1
i Pulvermetallurgien och dess användning har tidigare
behandlats i svenska uppsatser, nämligen K. Bontheon :
Även andra slag av produkter, vilka icke kunna
erhållas på vanlig metallurgisk väg, hava under de
senaste årtiondena framställts medelst
pulvermetallurgiska metoder. Bland dessa märkas främst
föremål av porös metall.
Pulvermetallurgi och dess tillämpning på
hårdmetalltillverk-ning, Tekn. tidskr. Bergsvetenskap 65: 41—47, 52—56 (1935) ;
G. Sterky : Metallografiska synpunkter på pulvermetallurgien,
speciellt hårdmetalltillverkningen, Jernkontorets annaler 119:
255—280 (1935) ; P. B. Wretblad: Pulvermetallurgiens
senaste utveckling, Jernkontorets annaler 122: 537—551 (1938) ;
G. Phragmén, H. Wolff : Volframtråden i moderna
glödlampor, Tekn. tidskr. Bergsvetenskap 70.- 33—39 (1940). —
Allmänna teoretiska synpunkter på ämnet lämnas av W. D.
Jones: Principles of Powder Metallurgy, London 1937
(refererad i Tekn. tidskr. Bergsvetenskap 68: 68 (1938).
14 sept. 1940
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
