Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 7 sept. 1940 - Om ultraljudets verkningar och tillämpningsmöjligheter, av Ernst Fredlund - Giorgi-måttsystemet i överblick, av John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskri ft
iakttaga, hur olika organ successivt förlamas, först
benen, sedan andningsorganen, så ögongloberna och
sist hjärtat. På fiskarna förefaller det som om
jämviktsorganen först påverkades. Vid bestrålningens
början vänder fisken buken uppåt och försöker sedan
genom häftiga rörelser förgäves intaga sitt rätta läge.
Vid kraftig eller långvarig bestrålning uppträda
irreversibla effekter: fullständig förstörelse,
inträdande av döden, partiella skador. Sålunda kan
nyssnämnda daphnia fullständigt sönderslitas, medan
grodor, fiskar o. dyl. dödas. Förloppet är i vissa fall
det, att muskelvävnaderna slitas sönder som en följd
av reflexverkan, framkallad av den våldsamma
hudretningen. En inmatning av tillräcklig ljudintensitet
inuti vävnaderna för att där framkalla kavitation är
nämligen osannolik. I andra fall är verkan att
tillskriva en uppvärmning av vissa organ, företrädesvis
tillhörande nervsystemet, beroende på absorption av
ultraljudenergien.
Vid sidan av de i det föregående omnämnda
effekterna, vilka kunna förväntas få bakteriologisk
betydelse, må också framhållas en serie andra av Kato
och dennes medarbetare påvisade biologiska
verkningar. Dessa beröra förändringar i blodäggvitan
genom bestrålning dels av mjälten och dels av levern,
ultraljudpåverkan av andningen hos vävnads- och
blodceller, av den inre kolhydratsomsättningen i
levern, av den farmakologiska verkan hos hormoner
etc. Andra undersökningar beröra påverkan av
vitamin C, andra åter försök att påverka mutationen och
påskynda tillväxten hos plantor.
För en lovande terapeutisk tillämpning av
ultraljudet redogör Pohlmann, vilken vid behandling av
ischias- och plexusneuralgi kunnat notera betydande
framgångar. Pohlmann har utvecklat en typ av
ultraljudmassageapparat, arbetande vid 800 kHz, med
vars hjälp en djupverkan är möjlig; möjligen
sammanhänger verkan med den uppvärmning, som
beror på ultraljudenergiens absorption i vävnaden, men
det är också sannolikt, att genom djupmassagen det
intercellära ämnesutbytet stimuleras. Inledningsvis
prövade Pohlmann metoden på sig själv och efter en
8 veckor pågående daglig femminutersbehandling
kunde inga menliga inflytanden fastställas. Ur
redogörelsen för de därefter utförda försöken framgår, att
vid de ifrågavarande neuralgierna icke blott en
påfallande förbättring inträdde, utan att till och med fall
förekommo, där fullständig förbättring erhölls, trots
att alla andra behandlingsmetoder visat sig
ineffektiva. Här öppnas sålunda för ultraljudforskningen
ett arbetsområde, som med tvingande nödvändighet
kräver sin genomarbetning.
I detta samband tilldrager sig en annan fråga ett
visst intresse. Den starka verkan man med
ultraljudet kan utöva på fiskar och andra djur i vatten har
ofta lett fram till den funderingen, om man icke med
hjälp av intensiv ultraljudbestrålning i luft även kan
åstadkomma skadliga verkningar, med andra ord om
man skulle kunna använda ultraljud som ett slags
"hemligt vapen". Den starka absorptionen av
ultraljud i luft gör emellertid redan den, att räckvidden
blir mycket liten, varför alla dylika funderingar måste
skrinläggas. Då emellertid, som ovan upprepade
gånger framhållits, motsvarande verkningar som vid
ultraljudbestrålning i många fall kunna uppnås även
med intensiva, hörbara ljudvågor, ligger det nära till
hands att något närmare undersöka intensivt ljuds
påverkan på människor, motiverat f. ö. även
därigenom, att i det hörbara området luftens
ljudabsorption spelar jämförelsevis mycket mindre roll än inom
ultral j udområdet.
Orienterande försök i denna riktning lia utförts av
författaren tillsammans med docent Bamberg vid
Karolinska institutet. Som ljudkälla vid dessa försök
användes en Hartmanngenerator med en ljudeffekt
av i runt tal 1 kW. Frekvensen var 4 000 Hz, dvs.
mycket nära den frekvens, där det. mänskliga örat
vid höga ljudintensiteter har sitt
känslighetsmaximum. Ljudstrålningen hölls ihop av en parabolisk
spegel med diametern 600 mm. Försökspersonen
placerades mitt i strålknippet och det oskyddade örat
bestrålades under 1 min. Trumhinnan var då
kraftigt blodsprängd — ljudintensiteten vid örat var
dock mer än 10 000 ggr större än den mot
smärtgränsen svarande. Några säkra rubbningar av
jämviktssinnet kunde ej påvisas. Däremot konstaterades en
viss knäsvaghet; en darrning och känsla av
bristande styrsel i knälederna gjorde sig förnimbar under
ca 1 tim. efter behandlingen, men försvunno sedan
successivt liksom också effekten på trumhinnan.
Liknande knäsvaghet kunde iakttagas hos de flesta
försökspersoner; ofta rapporterades kortare eller
långvarigare huvudvärk liksom också i fall av snuva
tilltagande slemavsöndring. (Forts.)
Giorgi-måttsystemet i överblick.
Av JOHN WENNERBERG.
Denna överblick är baserad på
författarens uppsats i Elektroteknik, 3 aug., sid.
121. Intresserade som önska särtryck av
uppsatsen tillsammans med denna överblick
kunna gratis erhålla detta efter
hänvändelse till Elektriska klubben, "Västerås.
I nedanstående tabeller anges Giorgi-systemets
viktigaste storheter och enheter samt de för
enhets-sambanden grundläggande storhetsekvationerna i
enklaste form. Värmestorheterna ingå ej i det
egentliga Giorgi-systemet men kunna lätt infogas såsom
här skett.
Giorgi-systemets enheter, liksom varje annat
måttsystems enheter, äro icke under alla förhållanden av
lämplig storleksordning. För tabeller och andra
måttuppgifter kan man ofta med fordel välja
exempelvis mm, dm3, kW, kWh, /jF ... Vid insättning i
formler kunna mätetalen lätt omskrivas till
Giorgi-enheter.
352
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
