Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1940 - Effektenheten hästkraft, av John Wennerberg och Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskri ft
Detta faktum bortskymmes i någon mån därav att
de ursprungliga cgs-enheterna för ström och
spänning redan i elektroteknikens barndom fingo träda
tillbaka för de "praktiska"enheterna ampere och voit,
som äro 10—1 resp. 10s gånger så stora. Produkten av
1 ampere och 1 voit är alltså 107 erg per sekund, som
fått namnet 1 watt. Vidare befanns det vara
praktiskt att införa vissa hjälpnormaler för ampere och
ohm (= volt/ampere), nämligen de av ing. Oledal
nämnda silvervoltametern och kvicksilverpelaren.
Faktum kvarstår dock att watt i grunden är en
mekanisk effektenhet, nämligen den av praktiska skäl
valda faktorn 107 gånger 1 erg per sekund; 1 erg= 1
dyn • centimeter.
I den internationella diskussion av teknikens
måttsystem som pågått särskilt intensivt det sista
årtiondet, men nu givetvis avstannat, har särskilt kravet
på enhetlighet varit framträdande. Detta innebär
bl. a. att energi skall mätas i samma enhet, vare sig
det är fråga om mekaniskt arbete, levande kraft,
potentiell energi, eller elektrisk energi, värmeenergi
etc. Ing. Oledal företräder en avvikande
uppfattning, i det han fäster huvudvikten vid att man i
en-hetsnamnet kan skilja de olika energislagen och
effektslagen åt. Inte nog med att han ser hästkraft
som enbart mekanisk effekt och kilowatt som enbart
elektrisk (förmodligen kalori som enda berättigade
enheten för värmeenergi); han efterlyser också en
särskild enhet för vattenström gånger uppfordringshöjd.
Utan att här gå in på någon kritik av hans
önskemål vill jag blott konstatera, att de gå i rakt
motsatt riktning mot såväl själva den inneboende idén i
begreppet mått system som de senaste årtiondenas
utveckling på detta område.
Det tycks inte vara ing. Oledal bekant att inom
den elektriska maskinindustrin den utvecklade
motoreffekten på märkplåtarna och i prislistor etc. anges i
kW sedan många år tillbaka. Enligt de svenska
maskinnormerna har detta varit påbjudet sedan år 1920.
Asea-motorn för Domnarvets stora valsverk är
stämplad med 4000—12 000 kW (kontinuerlig effekt resp.
toppeffekt), men icke med något hästkrafttal.
I Elektroteknik-avdelningen av detta häfte ingår
— man kan säga av en lycklig slump — en
beskrivning av det nu aktuella G-iorgi-måttsystemet, som
med rätta gör anspråk på att vara ett för mekanister
och elektrotekniker gemensamt, för såväl teoretisk
som praktisk användning lämpat system, bildat enligt
cgs-systemets idé men grundat på enheterna 1
kilogram (för massa), 1 meter och 1 sekund, varförutom
tomrummets permeabilitet fastslagits till sitt talvärde.
Systemets effektenhet är 1 watt, med multipeln 1
kilowatt. Om den internationella
kilogramprototypen påverkas av en kraft som ger den accelerationen
1 meter per sekund, uträttar denna kraft effekten 1
watt när hastigheten är 1 meter per sekund. Detta
sakförhållande är nog för många en överraskning.
Efter det sagda skulle jag väl knappast behöva ge
ytterligare uttryck åt min uppfattning att
måttenheten hästkraft är dömd att försvinna. Orsaken är inte
dess romantiska prägel eller vår missaktning mot en
gammal trotjänare, utan dess godtyckliga och
vacklande värde och framför allt den omständigheten, att
hästkraften blir överflödig i det moderna schemat.
John Wennerberg.
Efterföljande rader äro föranledda av civilingenjör
Magnus Oledals uppsats "Hur skall det gå med
effektenheten — hästkraft?" i Tekn. tidskr. h. 24.
Internationella byrån för mått och vikt har bestämt,1
att fr. o. m. den 1 jan. 1940 med 1 voit, resp. 1
ampere och 1 ohm skall avses den absoluta enheten,
utgörande en viss 10-potens av motsvarande
elektromagnetiska cgs-enhet, och ej, såsom hittills, den
internationella enheten, definierad genom vissa
elektriska försök. Detta beslut innebä-, att från nämnda
datum 1 watt upphört att vara en speciellt till de
elektriska företeelserna knuten enhet. Numera gäller
exakt, att
.„. dyim newtonmeter
1 watt =10° ’ =1 ,
s sekund
där 1 newton ,= 105 dyn öi 0,1019 kgf är kraftenheten
i det s. k. MKS-systemet (meter kilogram sekund).
Från svenskt håll har för densamma föreslagits
beteckningen n.
Omräkningstalet 0,1019 av omräkningstalet
kg m\ 1
mellan kW och —— är helt enkelt = -—.
s / 9,82
Varje elektriker torde utan tvivel anse det som
mest rationellt att ånge såväl in- som uteffekt hos
en elektrisk motor i kW. I gällande normer är detta
också föreskrivet. Se t. e. "Normer för elektriska
maskiner", SEN 22, § 2, mom 2 och § 21, där det
fastställes, att på en likströmsmotors märkplåt skall
finnas angivet uteffekten i kW. Troligen skulle ingen
elektriker heller ha något emot "en 60 kW Volvo".
Det går ju redan nu förträffligt att tala om en 80 kW
trådbuss.
Det kan väl knappast anses som någon
komplikation, att man vid användande av en enda enhet för
effekt, nämligen kW, är tvungen att ånge, om man
avser in- eller uteffekt. Ingen har, såvitt jag vet,
ännu propagerat för, att man borde räkna
innerdiametrar i mm och ytterdiametrar i tum!
Av vad som inledningsvis nämnts framgår, att
1 ampere av i år ej är detsamma som 1 ampere förra
året! Några ord till denna fråga äro måhända ej ur
vägen, fastän de ligga något på sidan om det
egentliga ämnet. Den historiska utvecklingen erbjuder
här en viss likhet med förhållandena vid längdenheten
meter. 1 m definierades ursprungligen som 10—7
gånger jordkvadrantens längd. Man fann emellertid
snart, att det stötte på stora svårigheter att noggrant
bestämma längden 1 m enligt denna definition. Man
övergick därför till att i stället definiera 1 m med
hjälp av en "arkivmeter", vars längd så noga som
möjligt anslöt till den ursprungliga definitionen.
Analogt definierades ursprungligen 1 A som ^
elektromagnetisk cgs-enhet. Emellertid var den
dåtida mättekniken ej mäktig någon noggrannare
uppmätning av denna absoluta ampere, varför man i
stället införde den sedan allmänt brukade
internationella amperen, definierad genom ett utfällningsförsök,
som valdes så, att 1 int. A blev så nära — 1 abs. A
som möjligt.
1 Först vid pressläggningen har jag erfarit, att beslutets
genomförande uppskjutits till följd av kriget.
31 aug. 1940
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
