Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1940 - Statens hantverksinstitut, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTi dskrift
HÄFTE 31 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 3 AUG.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHALL: Statens hantverksinstitut, av direktören civ.-ing. Ragnar Schlyter. — Redogörelse för mätning
av nedhängningen med hjälp av en transversal vågrörelses fortplantningshastighet i en kraftlednings linor,
av ing. Sverre Sandberg. — Effektenheten hästkraft. — Notiser. — Litteratur. — Rättelse. -—
Personalnotiser.
Statens hantverksinstitut.
En kort återblick på den högre hantverksundervisningens ordnande.
Av direktören civ.-ing. RAGNAR SCHLYTER.
Det nya institutets uppgifter och organisation.
Från såväl statens som enskilda kommuners sida ha
sedan årtionden tillbaka vidtagits omfattande
.åtgärder för främjande av den grundläggande
utbildningen inom de olika hantverksyrkena.
Organiserandet av den fortsatta och högre
hantverksutbildningen i vårt land har däremot länge lämnats åt det
enskilda initiativet. På detta område har Sveriges
hantverksorganisation under många år nedlagt ett
målmedvetet och utomordentligt betydelsefullt arbete,
som från olika håll tillvunnit sig det största
erkännande.
Denna verksamhet tog sin början år 1916 på olika
platser i landet men utan någon fast organisation.
En sådan visade sig alltmer nödvändig för
verksamhetens fortsatta utveckling liksom behovet av
lämpliga lokaler. En särskild undervisningsanstalt i egna
lokaler för den högre hantverksutbildningen
planerades därför av hantverksorganisationen. På initiativ
av organisationens dåvarande, numera avlidne
ordförande, konsul C. J. F. Ljunggren, hopbragtes
genom frivilliga bidrag under åren 1917—1918 från
intresserat håll en fond på 200 000 kronor, avsedd att
stödja ett blivande hantverksinstitut.
Sedan tomt år 1920 ställts till förfogande på billiga
villkor av Stockholms stad samt ritningar och planer
för en institutsbyggnad uppgjorts, ingick Sveriges
hantverksorganisation i september 1920 med
framställning till Kungl. maj:t om anslag av statsmedel
för uppförande av ett institut för hantverket.
Kommerskollegium, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen
yttrade sig i ärendet och uttalade sig i princip för
realiserandet av tanken på ett hantverksinstitut men
ansågo, att en mera omfattande erfarenhet på
området borde inhämtas, innan byggnadsplan för
institutet fastställdes. Kungl. maj:t avslog därför år 1922
ovannämnda framställning.
Då således frågan om uppförande av ett modernt
hantverksinstitut för tillfället fallit, beslöt
hantverksorganisationen att inrikta institutets verksamhet på
ett flerårigt provisorium i avvaktan på framtida
realiserande av planen. Från och med år 1922 har denna
verksamhet bedrivits i en av organisationen för egna
medel förvärvad fastighet, Nytorgsgatan 17 i Stock-
holm, och har huvudsakligen omfattat’ kurser och
föreläsningar, som haft till ändamål att giva
självständiga yrkesutövare samt förmän och verkmästare
fortsatt yrkesteknisk eller yrkesekonomisk utbildning.
Till dessa kurser och föreläsningar har även tillträde
beretts för arbetare med god yrkesskicklighet, som
ämnade börja självständig yrkesverksamhet eller
utbilda sig till verkmästare. Dylika kurser och
föreläsningar ha dessutom anordnats i landsorten.
Till bestridande av kostnaderna för verksamheten
har hantverksorganisationen under årens lopp åtnjutit
statsbidrag med ansenliga belopp.
Hantverksorganisationen har emellertid som en följd av de alltmer
ökade krav, som från yrkesutövarnas sida ställts på
institutet, under åren måst tillskjuta stora belopp för
verksamheten. -
Redan från början avsett som ett provisorium har
institutet icke kunnat erhålla den omfattning och
gestaltning, som varit önskvärd, för att det skulle
kunna fullt tillgodose de anspråk, som borde ställas
på landets enda anstalt för högre yrkesutbildning
inom hantverket och den mindre industrien.
I januari 1936 tillkallade därför Kungl. maj:t
sakkunniga för att bl. a. utreda frågan om ordnandet av
hantverkets högre yrkesutbildning, nämligen
kommerserådet R. Sohlman, ordf., undervisningsrådet N.
Fredriksson, riksdagsmannen, snickaren A. B.
Andersson, numera t. f. generaldirektören A. Gjöres
och dåvarande ordf. i Sveriges hantverksorganisation
hovskomakaremästaren C. A. Lindmark. Sekreterare
har varit l:e amanuens Mogens Möller. Dessa s. k.
1936 års hantverkssakkunniga avgåvo i november 1936
sitt betänkande,1 innefattande förslag till inrättande
av ett Statens hantverksinstitut i Stockholm. Med
bifall till Kungl. maj:ts proposition nr 141 till 1937 års
riksdag anvisade riksdagen anslag för budgetåret
1937/38 för uppförande av byggnad för ett sådant
institut enligt ritningar av arkitekt Robert
Berg-hagen. Sedan har riksdagen ytterligare anvisat me-
i Senare betänkanden hava publicerats i Statens off.
ut-redn. 1938 nr 30 resp. 1939 nr 46 och handla om:
"Lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien"
jämte lagförslag resp. "Legala kompetensföreskrifter för
utövande av hantverksyrken".
10 aug. 1940
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
