Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1940 - Luftskyddets ledning, några genmälen - Elastisk understöttning av skyddsrum, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
varför då inte börja med att göra om de dåliga
konstruktioner och ritningar, som innehållas i de allmänna
anvisningarna nr 6? Därigenom hade risken för
kritiklös användning av föreläggen säkert avsevärt minskat.
Dessutom är det självklart, att konstruktörerna måst
följa föreläggens princip och det är principerna som
äro fel.
6) Direktör Schlyter anser, att
"experterna få gärna tvista om vissa detaljer. Dessa
äro dock oväsentliga i jämförelse med den skada som
sker, om eventuella detaljfel skola få misstänkliggöra en
myndighets auktoritet."
Detta är möjligen riktigt, då det gäller detaljer. Men
här är det tyvärr icke fråga om detaljer utan helt enkelt
om skyddsrummens absolut viktigaste uppgift, nämligen
den att skydda befolkningen mot de genom bombning
nedrasande byggnadsmassorna. Vid sidan härav synes
mig gastätningen, ja t. o. m. en myndighets auktoritet
vara detaljer. Den senare kommer i alla fall att
försvinna under rasade hus och rasande människor, om
inte skyddsrummen givas den stabilitet, som är tekniskt
riktig.
7) Må det slutligen tillåtas mig att komma med en
personlig deklaration. Såväl i meddelandet från
luft-skyddsinspektionen som i intervjun med t. f.
luftskydds-inspektören och i direktör Schlyters skrivelse beskylles
jag för bristande samhällsanda i tydlig avsikt att
misstänkliggöra mina syften. Hr Gustafsson säger sålunda
inledningsvis
"att just under nuvarande läge offentligt framföra
densamma (kritiken) måste jag beteckna som ett minst
sagt olämpligt tilltag"
och i slutet
"låt mig tillägga att det vittnat om god samhällsanda
om dr Ekström kommit tidigare med sin kritik".
Om jag kunnat det, när skulle det i så fall hava varit?
I vintras under Finlandskriget? Redan tidigt i höstas
tillsatte Stockholms fastighetsägareförening på eget
initiativ en kommitté för att skyndsamt utreda frågan
om’ skyddsrumspZawer, emedan den icke var nöjd med
de allmänna anvisningarna. Jag tillkallades då som
byggnadsteknisk sakkunnig, och sedan arbetet avslutats har
jag icke haft med denna förening att göra. Min kritik
får alltså anständigtvis icke leda till någon art av orätt
mot denna -förening. Redan vid ett offentligt möte i
höstas (vid vilket medlemmar av luftskyddsinspektionen
voro närvarande) framförde jag en kraftig kritik.
Därefter kom i deceniber en uppsats av ing. F. Söderbergh
i Teknisk tidskrift med på mångårig erfarenhet grundad,
mycket amper vidräkning med valvstöttningen. Man
hoppades då att en verklig förändring av anvisningarna
skulle bliva följden. Nya upplagor kommo, vilka
emellertid innehöllo snarare värre saker än förut. Samtidigt
skärptes den utrikespolitiska situationen, och det kunde
icke vara tanke på att göra något. Jag hade förut tagit
itu med att genomföra den tekniska bevisföringen och
kunde redan i mars i år publicera de första resultaten
i tidskriften "Byggmästaren". Den offentliga
dimbildningen i denna sak är sålunda ganska kompakt.
Ing. Gustafsson kan dessutom näppeligen vara
okunnig om, att sedan skyddsrumsbyggandet i landet blev
aktuellt, har, närhelst fackmän varit tillsammans, också
kritiken av de tekniska anvisningarna varit mitt ibland
dem. Om, han är okunnig härom, då har den tekniska
ledningen av luftskyddsinspektionen levat vid sidan av
den del av verkligheten, som omfattar praktiskt
skyddsrumsbygge.
Då jag givit form åt kritiken har jag haft en enda
och positiv avsikt. Jag har velat förhindra, att den för
vårt land så betydelsefulla luftskyddsinspektionen
genom sin tekniska avdelning får förbliva en institution
som tär på sitt kapital —• allmänhetens förtroende.
Stockholm den 21 juli 1940.
John-Erik Ekström.
Elastisk understödning av skyddsrumsvalv.
Av docenten, tekn. dr JOHN-ERIK EKSTRÖM.
I. Inledning.
I häfte 6 för i år av tidskriften "Byggmästaren"
är publicerad en undersökning av bärförmågan hos
understöttade bjälklag och valv och dennas beroende
av stöttornas elasticitetsegenskaper. Det framgick av
denna undersökning bl. a., att tunna enkelspända
betongplattor mellan järnbalkar med fördel kunna
stöttas genom trästolpar under förutsättning, att
stolp-dimensionen icke är för grov utan avpassades efter
plattans tjockleksförhållande. Det är givetvis därvid
ett ovillkorligt krav, att även järnbalkarna erhålla
en egen stöttning. Vanligen förekommande plattor
böra sålunda icke understöttas med mer än högst
1,5 à 1,0 cm2 stöttor’pr cm av plattbredden, om ej
negativa stödmoment skola uppstå.
Vid den i ovannämnda uppsats därefter följande
undersökningen av betong- och tegelvalv förutsattes
för jämförelsens skull, att valven enbart
understötta-des i hjässpunkten. Det visade sig därvid, att höga
valv med stort pilhöjdsförhållande erhöllo stora
extra-spänningar genom èn sådan stöttning. Vid flacka valv
med litet pilhöjdsförhållande blevo även
påkänningarna betydligt större än i valvet utan understöttningar
alls. Speciellt gäller detta vid tegelvsdv, vilka genom
sin större eftergivlighet sjunka ner mera på stöttorna,
varvid den större stödkraften förorsakar uppenbara
risker för fogöppningar genom negativa moment.
En understöttning av valv enbart i hjässan torde
emellertid icke vara så vanlig. Det är därför av
intresse att utvidga undersökningen till ett par oftare
förekommande imderstöttningstyper, vilka hava
kommit till stor användning vid utförandet av
förstärkningar till skyddsrum i äldre fastigheter.
I det följande välja vi valv med två olika
stödsystem, nämligen lika grova stöttor i valvets
fjärdedels- respektive tredjedelspunkter. Vid varje
behandlat fall beräknas det elastiska stödtrycket i
stöttorna och dennas variation med stödfördelningen
A f
— cm2/cm, pilhöjdsförhållandet — samt
tjockleksför-c
h
hållandet —1. Här betecknar enligt fig. 1 A2 stöttans area
h
och c sidoavståndet mellan stöttorna, l1 valvets
spännvidd, / dess pilhöjd och h1 dess konstanta tjocklek.
A
Stödtrycket beräknas för stödfördelningen 2 = oo
(dvs. orubbligt stöd), 3,0 och 1,5 cm2/cm, varvid alltså
292
27 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
