Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 1 juni 1940 - Förslag till lagstiftning om vattenförorening, av Jan Otto Alrutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Om åtgärder därutöver skola krävas, bör avgöras
med hänsyn till omständigheterna i det föreliggande
fallet och till storleken av kostnaderna för åtgärderna.
Beträffande industriellt avloppsvatten äro
bestämmelserna något strängare. Dylikt vatten må icke avledas,
så att genom föroreningen uppkommer olägenhet av
någon betydelse, "med mindre föroreningens
förebyggande prövas kräva åtgärder, som ej skäligen
kunna fordras". Principiellt är sålunda ifråga om
industriellt avloppsvatten all förorening, som medför
olägenhet av någon betydelse, otillåten, men
undantag kunna medgivas. Rörande frågan om vilka
åtgärder, som skäligen kunna fordras, har domstolen
fri prövningsrätt. Enligt motiven bör därvid hänsyn
särskilt tagas till kostnaden för åtgärden och de
motstående intressenas betydelse. Man har dock icke
ansett sig kunna i analogi med bestämmelserna om
byggande i vatten stadga, att tillstånd skall meddelas,
om nyttan av att föroreningen får stå i viss
proportion till värdet av skadan av föroreningen,
överhuvudtaget torde det icke vara lagstiftarnas mening,
att förorening skulle tillåtas i större utsträckning än
den redan nu faktiskt tolereras genom
underlåtenheten från myndigheternas sida att vidtaga åtgärder
mot dem, som förorsaka föroreningen.
Såsom förut nämnts, skall frågan om tillstånd till
vattenförorening behandlas av vattendomstolen. Det
föreslås en bestämmelse om skyldighet att begära
vattendomstolens prövning, innan man påbörjar
utsläppandet av avfallsvatten från vissa angivna
fabriker eller andra industriella anläggningar, däribland
anrikningsverk, sulfit- eller sulfatcellulosafabrik,
träsliperi, pappersfabrik, papp- eller kartongfabrik,
cellulosaspritfabrik, jästfabrik, sockerfabrik m. fi. Även
före väsentlig ändring eller utvidgning av driften i
dylik anläggning skall tillstånd inhämtas. För
anläggning av kloakledningar fordras däremot icke
vattendomstolens förprövning.
Ersättning för skada av vattenförorening
bestämmes enligt förslaget av vattendomstolen. I samband
med meddelande av tillstånd till förorening skall
ersättningens belopp för framtiden bestämmas, om
någondera parten så påfordrar och ersättningens belopp
lämpligen kan på förhand uppskattas. Möjlighet
finnes även för domstolen att — i motsats till vad som
gäller ifråga om byggande i vatten — bestämma
ersättningen till en viss årlig avgift. Om så sker, kan
domstolen senare ändra bestämmelserna om dylik
ersättning i samband med meddelande av nya eller
ändrade föreskrifter till motverkande av förorening
eller eljest då ändrade förhållanden inträtt.
Beträffande omfattningen av ersättningsskyldigheten
innehåller förslaget en bestämmelse, att ersättning skall
utgå, om någon av föroreningen lider olägenhet av
någon betydelse, såframt ej olägenheten med hänsyn
till förhållandena på orten skäligen bör tålas. Denna
regel innebär icke någon nyhet utan avser endast
att uttrycka vad som redan nu gäller. Stadgandet är
sålunda ett försök till kodifiering av
grannelagsrät-tens skadeståndsregel. I motsats till vad som gäller
i vissa fall ifråga om ersättning för skada av byggande
i vatten har det föreslagits, a-tt någon förhöjning med
50 % å ersättningsbeloppen icke i något fall skall ske.
De nu angivna skadeståndsreglerna äro avsedda att
användas icke endast då anläggningens ägare begär
prövning av tillåtligheten av vattenförorening utan
även då enskild sakägare för talan mot ägaren med
yrkande om ersättning för skada.
När vattendomstol prövar tillåtligheten av ett
företag, som medför vattenförorening, kan resultatet
tydligen bliva, att ansökningen avslås, att tillstånd
beviljas utan vidare eller slutligen att tillstånd beviljas
med föreskrift om vissa åtgärder, som skola vidtagas
till förhindrande av förorening. Ett tillstånd av
vattendomstol till byggande i vatten blir principiellt
gällande för all framtid. Ett tillstånd till utsläppande av
avloppsvatten skulle däremot icke enligt förslaget få
samma vidsträckta verkan. Efter tio år eller eljest när
väsentligt ändrade förhållanden inträtt skulle
vattendomstolen nämligen kunna ändra villkoren för
utsläppande av avloppsvatten. Tillika stadgas, att
vattendomstolen, om oförutsedda betydande
olägenheter skulle uppstå, äger meddela ändrade föreskrifter
för att förebygga eller minska olägenheterna. Detta
innebär sålunda, att även om en fabriksägare följt
vattendomstolens föreskrifter, han likväl icke kan
vara säker på, att han icke framdeles kan bliva ålagd
att vidtaga ytterligare åtgärder. (Om ändring av
årliga skadestånd har här ovan talats.)
Lagförslaget innehåller beträffande avledande av
avloppsvatten även nyheter i andra hänseenden än i
föroreningsfrågor. Sålunda tillskapas vissa
tvångs-rätter för åtgärder för avloppsvattnets renande.
Reningsverk kan få utföras på annans mark. Likaså
kan under vissa förutsättningar byggnad i vatten få
utrivas eller ändras, särskild åtgärd eljest i vattnet
företagas eller ändrade vattenhushållningsföreskrifter
meddelas, om så erfordras för motverkande av
förorening av avloppsvatten.
För närvarande finnas icke några bestämmelser om
tvångsdelaktighet i företag för avledande av
avloppsvatten. I förslaget ingå nu sådana bestämmelser, dvs.
vissa föreskrifter om skyldighet för den som har nytta
av avloppsledning eller reningsverk att deltaga i
kostnaderna härför.
Av stort intresse är frågan i vilken utsträckning de
nya bestämmelserna skola tillämpas på redant
befintliga anläggningar. Principen är härvidlag, att de
nya bestämmelserna äro gällande även för äldre
anläggningar. Detta har mail tydligen ansett sig kunna
stadga, enär de föreslagna bestämmelserna
åtminstone formellt icke äro strängare än de nu gällande
utan snarare tvärt om. Någon skyldighet att för en
befintlig anläggning begära vattendomstolens
prövning av föroreningsfrågan skall emellertid icke
föreligga, förrän en väsentlig ändring eller utvidgning av
driften vidtages. Ett av myndighet med stöd av nu
gällande lag meddelat beslut angående åtgärd till
motverkande av vattenförorening skall gälla, till dess
annorlunda förordnas.
Det framlagda förslaget innehåller även i övrigt
vissa nyheter. Det ovan sagda är dock avsett att
utgöra en översikt över de viktigaste föreslagna
principerna ifråga om vattenförorening.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
