Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Kraftförsörjningen i vattenbrist- och kolbristtider, av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sig icke längre kunna underlåta att tillstyrka de
förslag, som från olika håll successivt framkommit om
inskränkning av den s. k. lyxbelysningen, dvs. skylt-,
skyltfönster- och gatubelysningen. Centrala
driftledningen föreslog därför Industrikommissionen i
slutet av december, att Industrikommissionen skulle
utverka Kungl. maj:ts bemyndigande att vid behov
utfärda erforderliga restriktionsbestämmelser.
Industrikommissionen har tills vidare vilat på hanen i
avvaktan på resultatet av de frivilliga
inskränkningar, som företagas på initiativ av
teknologföreningens beredskapskommitté.
Genom den propaganda, som teknologföreningen
drivit, har på många håll förbrukningen för
ljusreklam, butiksbelysning och gatubelysning
reducerats, och ävenså torde en viss inskränkning av
belysningen i hemmen ha vidtagits. Men det har även
funnits åtgärder, som gått åt motsatt håll. Den på
grund av bränslebristen sänkta rumstemperaturen
har framkallat användandet av elektriska kaminer i
oroväckande grad. För vissa elektricitetsverk har
belastningen härigenom under de speciellt kalla
dagarna stigit med över 25 %. Detta är
misshushållning med kraften under sådan tid, då ångkraft måste
produceras. Det åtgår nämligen då ca 5 kg kol för
att från en elektrisk kamin erhålla samma
värme-mängd, som erhålles, då 1 kg kol förbrännes direkt
i värmeledningspannorna. Under övergångstiderna
mellan vinter och vår och höst och vinter, då
verkningsgraden för centralvärmeanläggningar på grund
av det ringa värmebehovet blir låg, kan det däremot
vara mera motiverat att använda elektriska kaminer
även under ångkrafttid.
Inskränkningen av lyxbelysningen kan icke
medföra några särdeles stora kolbesparingar, men man
har ansett det vara rimligt att tillgripa denna
åtgärd, innan kraft för direkt produktiva ändamål
avkopplas. Det stod emellertid klart, att även en viss
ransonering av kraften till industrierna var
nödvändig. Från och med början av januari avkopplades
vissa sekunda och frivilliga leveranser till smältverk,
träsliperier samt trämasse- och pappersfabriker, där
produktionen med hänsyn till landets behov icke
ansågs oundgängligen erforderlig.
Det torde vara ofrånkomligt, att
Industrikommissionen skaffar sig möjlighet att vid behov snabbt
ingripa för att nedbringa förbrukningen av elektrisk
kraft. Det är därmed icke sagt, att sådana åtgärder
måste vidtagas. I den mån vatten- och kolsituationen
skulle utvecklas gynnsamt, behöver någon
ransonering kanske ej tillgripas. Skulle däremot
vattentillgången under nästa vinter bli låg och svårigheterna
ifråga om kolimporten kvarstå, måste säkerligen
nedskärningar i förbrukningen vidtagas. Det är
naturligtvis bäst så länge sådana begränsningar kunna
genomföras på frivillig väg, men det är säkerligen
nödvändigt, att förberedelser göras för ett
ögonblickligt ingripande, om resultatet blir otillräckligt.
Nya kraftstationsutbyggnader.
Dylika negativa åtgärder äro ofrånkomliga, då det
gäller att möta en hastigt uppkommen kris. Det är
emellertid önskvärt, att därjämte så snabbt som
möjligt nya krafttillgångar skapas.
Vid krigsutbrottet stod det omedelbart klart inom
Vattenfallsstyrelsen, att de pågående utbyggnaderna
av ny kraft borde forceras. Sommaren 1938 hade
styrelsen med utgångspunkt från en beräknad relativt
stor belastningsökning uppgjort en utbyggnadsplan,
som innebar ett relativt snabbt utbyggande av nya
vattenfall. Man utgick därvid redan före kriget
från, att det borde skapas en extra marginal om 200
à 400 MkWh/år utöver den normala belastningen med
hänsyn till oförutsedd belastningsökning och
avstängning av kolimporten vid krigsfall. De
utrikespolitiska händelserna i höstas gjorde, att
utbyggnaderna enligt planen ytterligare forcerades. En
ledtråd för de nuvarande planerna har varit, att
utbyggnaderna skola göras färdiga senast till hösten 1942,
dvs. inom tre år räknat från krigsutbrottet.
I Porjus pågår insättandet av ett nytt aggregat om
25 000 kW, som väntas bli färdigt mot slutet av
detta år. I Stadsforsen blir ett andra aggregat på
40 000 kW klart om en månad. I Trollhättan pågår
arbetet på en ny kraftstation om ca 80 000 kW.
A.-b. Kattstrupeforsen, ett bolag vars aktier ägas
av staten och Östersunds elektriska a.-b., har
nyligen påbörjat utbyggandet av Kattstrupeforsen, en
station om ca 35 000 kW, vars första aggregat skall
vara färdigt på en rekordtid av knappt två år.
Den pågående utbyggnaden vid Torpshammar har
forcerats, och det första aggregatet på 45 000 kW
beräknas i drift hösten 1942.
Vidare har överenskommelse träffats med
Hissmo-fors a.-b. om utbyggnad av ytterligare två aggregat
i Hissmofors om tillsammans 25 000 kW.
Vattenfallsstyrelsen övertager all kraft från dessa aggregat.
Det första nya aggregatet beräknas färdigt under
hösten 1941.
Vattenfallsstyrelsen kommer på detta sätt att inom
de närmaste två och ett halvt åren erhålla ett
krafttillskott av ca 1 000 MkWh, vilket i runt tal
motsvarar en tredjedel av styrelsens nuvarande
kraftproduktion.
Även i privat regi pågår utbyggnad av kraftverk
fastän i mindre omfattning. Sålunda utbygges bl. a.
Hammarforsen med två nya aggregat på tillsammans
ca 25 000 kW. I Järpströmmen har Stockholms
elektricitetsverk en station på 100 000 kW under
byggnad. Uddeholms a.-b. har nyligen färdigställt ett
aggregat i kraftstationen i Skymnäs, och det andra
aggregatet beräknas bli klart till våren. Även andra
vattenkraftutbyggnader pågå eller planeras.
Möjligheterna att installera ytterligare
mottrycks-maskineri komma även att utnyttjas på åtskilliga
håll; ävenså pågår och planeras ökad utbyggnad av
kondenskraft, bl. a. av Yngeredsfors a.-b. och
Sydsvenska kraftaktiebolaget.
Ökade sjöregleringar med hjälp av den tidigare
omtalade lagen komma att genomföras, framför allt
i Indalsälven. Det planeras även viss
säsongreglering av Vättern. Sjöregleringarna äro av speciellt
värde, genom att de öka krafttillgången under
vintertid, då den största belastningen råder, och då
tillförseln av kol kan äventyras genom issvårigheter.
Som synes ha omfattande åtgärder vidtagits för att
öka krafttillgångarna, framför allt av staten. Det
synes därför finnas goda förhoppningar att
tillräckligt med kraft skall kunna produceras för landets
behov under de kommande åren, då säkerligen stora
anspråk komma att ställas på kraftförsörjningen.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
