Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXV. Talanger och färdigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undvika sällskap med slagskämpar och spelare och blir icke
hälften så benägen att göra väsen av små hedersfrågor
eller att tillfoga förolämpningar eller efteråt hetsigt
försvara deras berättigande; och det är ju sådant, som
vanligen ger upphov till grälet. Och när man är ute i
fält, är måttlig skicklighet i fäktning något, som
snarare blottställer en för fiendens svärd än skyddar en
därför. En modig man, som ej alls kan fäkta och därför
vågar allt med en enda stöt och icke bara står och
parerar, har också förvisso fördel gentemot en måttligt
god fäktare, särskilt om han är skicklig i att brottas.
Om därför någon skyddsåtgärd skall vidtagas mot
dylika händelser och en person skall göra sin son rustad
för dueller, så skulle jag mycket hellre vilja se, att min
son vore en god brottare än en medelmåttig fäktare,
vilket ju är det högsta en herreman kan komma till
i den konsten, om han icke vill gå i fäktskola ständigt
och jämt och öva dagligen. Men då nu fäktning och
skolritt så allmänt betraktas som nödvändiga fordringar
i fråga om en herremans utbildning, torde det vara
svårt att helt förmena någon av det ståndet dessa
tecken på högre ställning. Jag vill därför lämna åt fadern
att överväga, i vad mån sonens temperament och den
ställning, han sannolikt kan väntas få, kunna tillåta
eller rent av uppmuntra honom att följa modebruk, som
ha mycket litet att göra med det civila livet och
därtill fordom voro okända för de mest krigiska nationer
och föga synas ha ökat kraften eller modet hos dem,
som antagit dem. Ty icke kunna vi väl tro, att krigisk
skicklighet eller mannamod ha ökats genom
duellerandet, med vilket ju fäktningen kom in i världen och med
vilket den också, förmodar jag, skall försvinna därur.
200. Detta är, vad jag för närvarande har att säga
om undervisningen i lärda ämnen och övningsämnen.
Huvudsyftet med alltsamman är dygd och vishet:
Nullum numen abest si sit prudentia.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
