Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t
Z.
rörelse är sränwänd solen, har natt; men dä den .-
återvänder sig mot solen, får den dag. Dä såle-’
den den plats, som-tvi bebo, hunnit så långt om
morgonen i öster, att den bestrålas af solen, säga
wi, att solen går.upp; men da wi hunnit sä längt,
irörelsen, att jordens motsatta sida skymmer solen
för oß i wcster, säga wi, att den·gär ner. Som
hwarje punkt asiat-den under deß aflänga bana stun-
dom är längre, stundom mindre aflägsen från solen,
uppkommer derutaf de olika årstiderna, winter, som-
mar, wär och höst«
Moa tvi skola kanhända närmare beskåda sjelf-
wa tvär jord och sörst de indelningar af henne, som
man funnit nödiga. De punkter, som i norr och sö- —
der äro de ·pttersta på jordklotet, kallas jordens po-
«ler. Den linea eller cirkel äter, som man antager midt-
emellan båda polerna wara dragen frän öster till
wester, rundtomkring jorden, kallas dagjemningslinien
eller.egvatorn, emedandagar och nätter der alltid
äro lika långa, hwaremot dagarna blifwaläugte om
sommaren och kortare om wintretg ju längre man
kommer bort ifrån eqvatorn till någondera ntaf po-
lerna. Asständet emellan eqvatorn och hwardera ntaf
polerna har man indelat uti "90, grader, hwardera
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
