Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
behålla sina hemman isoin efter far, så länge de utgjorde
sina onera till kronan, klagade att de af de nxya frälse-
egarne oförskylst drefwos derifrån, hemmanen ilades under
herregärdxarna, hwilka undandrogo sig skatten. Alla dessa
olagligheter föranledde slutligen reduktionen som, länge
pli-tänkt, änteligen med härd hand utfördes af Carl Xi,
och xkom som en Nemesis Dow-ina- Man har sett huru ej
allenast presterna och konungarna, utan äfwen adeln sökte
tillskansa sig eggande-rätten af jorden. Redan Gustaf Wasa
umgicks med sås-dana tankar. Kring 1650 arbetade adeln
för sin räkning på samma sak, och kring 1693 öswergingo
många skattehemman till kronan genom förmedling eller
tillåtelse att fä nedsätta hemmantalet pä sådana wilkor.
Genom allmänningskommissionen som 1694 sattes i werk-
samhet ökades ytterligare kronans egendom enligt grund-
satsen att med konungens höga rätt och fördel skulle hwar-
ken wana, häfd eller nägon slags stämma eller förfallotid
wara bindande. Allt detta synes wisa huru osäker egan-
derätten war, och pä huru lösa grunder den stödde fig.
Om konungen, kronan eller staten är egare till all jord,
sä är wäl detta ej annat än ett slags kommunism och
reduktionen en praktisk tillämpning af Proudhons lära
att egendomen är en stöld. Emellertid, oaktadt mycken
orättwisa, kan dock ej nekas att reduktionen åstadkom en
jemnare fördelning och bättre odling as jorden samt att
bondeståndet erhöll en större sjelfständighet och upplysning
just genom Carl Xi, ehan man frän predikstolarne
hörde den läran predikas att undersätarne äro konungens
trälar och all deras egendom hör konungen till.
Sweriges allmoge war ännu wid denna tid ganska
rä och okunnig. J många socknar kunde man, utom
prest och klockare, icke uppleta en enda person, som mägtade
läsa i bok. Skrifkonsten Ivar än sällsyntare, och äfwen
bland de allra anseddaste bönderna funnos blott fä, som
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
