Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 90 —
falla. Vi antaga, att nybyggaren sålunda fällt alla träden på
ett område at" t. ex. 10 acres. Träden ligga i ett obeskrifligt
virrvarr. Ett jordstycke i detta skick kallas en
"slashing/-Xästa arbete blir nu att uppbränna träden. Det tillgår så,
att man först afhugger den ofta flera tum tjocka barken,
hvilken, när den ligger på marken, utgör ett ypperligt
upphettningsämne och betydligt underlättar stammens förbränning.
Derpå borrar man i hvarje stam en rad dubbla hål, det ena
vågrätt in i stammen från sidan, det andra lodrätt från
stammens öfversida ned mot det förra, hvarefter hålen antändas,
alldeles som när träden stodo upprätt. Det går emellertid
lättare att borra i ett liggande träd, och en skicklig man kan
borra öfver ioo hål om dagen. Genom elden sönderdelas
stammen i kortare längder (afståndet mellan hålen är ungefär
8 fot), och dessa sammanföras med tillhjelp af hästar, oxar
och jernkedjor och uppstaplas i högar kring trädrötterna samt
antändas ånyo. En stor del förvandlas härigenom till’ aska,
men mycket qvarligger dock oskadadt. Detta sammanföres
ånyo och antändes, och så fortfares, tills intet återstår af
träden utom rötterna och stubbarne. Att arbeta i en "slashing"
är icke den allra snyggaste sysselsättning. Arbetarne bli af
kol och rök svarta som sötare från hufvud till fotabjäll; och
som detta arbete företages under den torraste och varmaste
delen af året, blir man både svett och svart.
För att undanrödja stubbarne, som stå qvar sedan
"slash-ingen" blifvit bränd, användas flera metoder. Den billigaste
består i att spränga sönder dem med krut eller dynamit,
hugga af rötterna, gräfva upp stubbarne och sedan bränna upp
dem. En annan metod är att hugga af rötterna och draga
upp stubben med tillhjelp af ett slags maskiner, kallade
"stump-pullers" (stubb-brytare), och derefter uppbränna den.
Först sedan alla stubbarne på så sätt blifvit aflägsnade, är
jorden rödjad. Men hur lång tid Jiar detta tagit, och hvad har
det kostat? Om man hör sig för, skall man finna, att farmare,
hvilka sålunda rödjat större eller mindre jordstycken, ha i
medeltal hunnit med en acre om året. Dock är det endast
sällan man får se något större fält, som är riktigt rödjadt. I
de flesta fall lemnas stubbarne qvar i jorden tills vidare, och i
askan mellan dem sås. utan plöjning eller harfning, timotej
eller klöfver, som också kommer upp och lemnar ett godt
boskapsbete under några år, hvarefter odlaren efterhand under
iirens lopp uppgräfver rötter och stubbar och bränner dem,
tills jorden ändtligen erbjuder en någorlunda stubbfri åker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
