Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 dec. 1940 - Omsättningsskatten i hamn. Av —n—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umbärliga produkter, varvid det kan visa sig, att den mest rationella
tekniska formen i flertalet fall utgöres av en producentbeskattning. Från
finansdepartementet har ju ock bebådats förslag till en dylik särskild
lyxbeskattning. Införandet av en sådan differentiering av den
allmänna konsumtionsbeskattningen skulle innebära, att den av sociala
rättviseskäl uppburna progressionsprincipen vunne tillämpning även
på de indirekta skatternas område. I ännu mindre grad än den
allmänna omsättningsskatten kan emellertid denna utbyggnad tänkas
täcka budgetbristen.
Av höstens skattedebatt är man måhända berättigad draga den
finanspolitiskt icke betydelselösa slutsatsen, att tanken på en
källbeskattning vunnit avsevärd terräng i den allmänna opinionen i vårt
land. Ty det är väl främst omsättningsskattens egenskap av »likvid»
skatt, som förmått övervinna det psykologiska motstånd den haft att
kämpa med. Andra steg i samma riktning skulle betecknas av ett
genomförande av obligatoriska skatteavdrag för löntagare, vilken
fråga för närvarande är föremål för principutredning inom
finansdepartementet, liksom också liknande avdrag å aktie- och
obligationsutdelningar. I ett läge, då 40, kanske 50 % av nationalinkomsten måste
tagas i anspråk av det allmänna, råder det ej heller något tvivel om
att den angelägnaste skattereformen består i en omläggning av den
direkta beskattningen till en källbeskattning. Lyckas lagstiftaren
övervinna de praktiska olägenheter som äro förenade med en sådan
övergång, skulle också bekymren för den indirekta beskattningens
bristande utbyggnadsmöjligheter bringas ur världen, enär den
speciella finanspolitiska uppgiften för konsumtionsbeskattningen —
nämligen att på ett tidigt stadium absorbera uppträdande
köpkraftsöverskott — då skulle på ett lika effektivt sätt fyllas av den direkta
beskattningen.
En biprodukt — icke heller den betydelselös — av diskussionen
kring omsättningsskatten är den belysning, som denna skänkt
solidaritetskänslan inom vissa grupper och argumenteringen hos vissa
politici. Den säregna axeln mellan de kommunistiska representanterna
och en del bondeförbundare, vilken demonstrerades i ett i
kammardebatten framfört avslagsyrkande, kontrasterar på ett för parterna
i denna oheliga allians föga smickrande sätt mot den beredvillighet,
som från köpmannahåll visats att bära de mycket avsevärda
praktiska svårigheter, som den nya skatten skulle medföra för
detaljhandeln. Av alla de ändringsyrkanden, som framkommo, var också
köpmännens framställning om skattens förvandling till en synlig pålaga
mest ägnad att inge respekt även hos dem, som i och för sig icke
kunna anse den synliga skatten såsom en praktiskt lycklig lösning.
Realiserandet av kravet skulle obestridligt medföra en ytterligare,
avsevärd ökning av köpmannakårens besvär, men även denna
merbelastning var kåren villig att påtaga sig.
Medan frågan om synlig och osynlig skatt under
utskottsförhandlingens första skede intog en förgrundsställning, kom diskussionen
i fortsättningen att företrädesvis röra sig om möjliga alternativ till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
