Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 dec. 1940 - Asiens oroliga hörn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla utlänningar — utom fransmännen». Siameserna anses i
allmänhet vara ganska indolenta, snarast stora, snälla barn utan något som
helst aggressivt drag i sin läggning. Men de ha aldrig kunnat smälta
det ganska bryska sätt på vilket fransmännen 1893 tvingade dem att
avstå sitt lands östliga provinser, Laos och övre Kambodsja till
Indokina, som därigenom avrundades på ett behagligt sätt och fick en
god naturlig gräns i den väldiga Mekongfloden. Och det ligger nära
till hands, att de nu skulle vilja utnyttja tillfället att återta dessa
distrikt — innan Japan tar dem.
Den viktigaste frågan är om Thailands aktion mot Indokina
inspirerats utifrån eller inte. Och i så fall varifrån? Det antas ibland,
att japanskt inflytande står bakom den siamesiska aggressiviteten, men
å andra sidan har i uppgifter från Tokio gjorts gällande att den
föranletts av engelsk-amerikanska intriger och till och med vore följden
av en nyligen ingången allians mellan Thailand, England och U. S. A.
Detta har emellertid bestämt förnekats i både London, Washington
och Bangkok. Och i själva verket måste man erkänna att Thailand
på ett anmärkningsvärt sätt lyckats hålla sig fritt från främmande
inflytande; det starkaste har sedan en mansålder tillbaka varit —
det danska. Gamla etatsrådet H. N. Andersen är den främsta
pionjären inom moderniseringen av det siamesiska näringslivet och hans
Östasiatisk Kompagnie är alltjämt en av de viktigaste ekonomiska
faktorerna i landet; den försvarsmakt landet nu har är också
organiserad och uppbyggd av danska militärer och sjöofficerare under
ledning av amiral Richelieu. Eljest har man i Bangkok förstått att
skickligt balansera mellan de olika stormaktsintressena utan att
lämna någon företräde.
Ett av Thailands viktigaste problem är emellertid det kinesiska.
Siameserna ha föga sinne för köpenskap och överhuvud ringa
företagsamhet. Den kinesiska immigrationen till det fruktbara men efter
ostasiatiska förhållanden glest befolkade landet har därför fått en
kolossal omfattning. Under den senaste mansåldern har Siam fått
mottaga en aldrig sinande ström av kinesiska invandrare, som skaffat
sig sysselsättning som småhandlare, hantverkare, ockrare o. s. v., men
som aldrig assimilerat sig med den inhemska befolkningen.
Immigranterna ha också behållit sin nationalitet och för övrigt givit prov
på stor lojalitet mot Chiang Kai Shek och det nationella Kina, som
de understött ekonomiskt. De ha vidare organiserat bojkotter mot
japanska varor i Thailand och bekämpat alla japanska försök att
vinna inflytande där. Näringslivet i Thailand ligger helt i
kinesernas händer, och de ha givetvis förstått eller åtminstone försökt att
göra sin ekonomiska makt också politiskt gällande. Å andra sidan
har den kinesiska minoriteten — som enligt vissa uppgifter lära
räkna 2—3 miljoner av landets i allt 15 miljoner innevånare — givit
Thailand en rasfråga. Ivriga unga nationalister föra en hänsynslös
agitation mot kineserna — till sina former osökt påminnande om
antisemitismen i Europa — och få med sig sådana element som anse
sig exploaterade. Denna rörelse har naturligtvis fått näring och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
