- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
673

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Oscar I:s sista propaganda för svensk-dansk union. Av Sven Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



»Se här den lista man lämnat — —: 1) Farfars (Oscar I) ungdom.
2) Hans opposition mot sin far. 3) Hans litterära arbeten, deras
karaktär och inflytelse. 4) Det som vederfors honom i mars 44.
5) Vilka äro hans förnämsta åtgöranden vid egendomsförvaltningen.
6) Vilka planer och förslag till godsets inre organisation ärnar han
genomdriva. 7) Vilka äro de olika partierna bland dess invånare.
8) Farfars senaste tilltal till sina underhavande — —. 9) Kamrarnas
närvarande ställning. 10) Omdöme över den synpunkt och de åsikter,
som i arbetet böra fasthållas.»


Som synes var det ytterligt svårt för Wieselgren att i detalj
fasthålla vid bilden av ett »gods», vilket som helst, ägt av en
vördnadsvärd »farfar», och en svenskkunnig och misstänksam
censurtjänsteman borde — förefaller det — utan alltför mycket
huvudbry ha förstått vad brevet i verkligheten rörde sig om.

Speciellt de bägge första och den sjätte frågan bekymrade
Wieselgren, som endast försett sig med uppgifter i fråga om »statistik,
historia, grannens sydliga egendomsgräns och de där ungdomliga
rörelserna, som nu övergått till gammalt folk». Hans brev
framkallade munterhet hos konung Oscar, som gissade, att man ville
göra boken så pikant som möjligt. Detta ansåg sig Wieselgren
våga bestrida; prinsen hade själv sagt honom, att man ville synas
fullt opartisk: »Boken skall hållas i sådan anda, att denna familj
(huset Bernadotte) synes oss helt och hållet indifferent; men
genom »la force des choses» skall sedan av sig själv framgå för varje
läsares övertygelse dess »qualitées et mérites». Emellertid lovade
konungen att om möjligt låta eftersöka litet material. Ytterligare
en fråga erhöll Wieselgren, nämligen om vilka och huru gamla
»den starke mannens (Ryssland) strävanden efter sin grannes
nordligaste egendom» (Finnmarken) voro.

En livlig skriftväxling följde mellan Stockholm och Paris,
Wieselgren försågs med nytt material och nya upplysningar, och efter
några dagars intensivt arbete kunde han lämna den av allt att
döma mycket fordrande och icke så litet otålige Edmond ett halvt
dussin tättskrivna ark. Edmonds »Voyage» blev tvivelsutan ett
troget eko av den svenska propagandan!

Men Wieselgren skulle jämväl söka få prosvenska
skandinavist-artiklar införda i franska tidningar. Redan vid ankomsten till
Paris hade han till prinsen överlämnat några i Stockholms slott
författade skriftstycken, men först ett par veckor senare fick han
meddelande om att en serie om tre artiklar skulle börja i La Presse.
De voro skrivna av prinsen och publicisten Joseph Cohen på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free