Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Svensk patriotism. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra stater — däribland även våra närmaste grannar i väster
och öster — föreföll sovande. I denna stillhet uppstår emellertid,
eller rättare sagt förberedes en ny, en rikare facetterad patriotism.
En bekant dikt av Bernhard Elis Malmström, tillägnad
Södermanlands nation i Uppsala, börjar så:
Känner du landet, det härliga, rika,
badat av Mälar- och Östersjövåg,
hemmet för skördar och minnen tillika,
fredliga bragder och vikingatåg?
Med dessa inspirerade ord har skalden antytt patriotismens
olika motiv, i själva verket de tre viktigaste näst det första och
främsta, det som rör gemensamt skydd. Först sätter han den
kärlek till naturen, som mer och mer kommit att prägla modern
fosterlandskärlek i de nordiska länderna. Därnäst följer vad man
helt schematiskt uttryckt kunde kalla mössornas patriotism;
känslan för den bygd, där vi utföra vårt fredliga arbete och där
vi vinna vårt dagliga bröd. Slutligen hattarnas
fosterlandskänsla, som främst fått sitt innehåll ur traditionsarvet från den
tid, då vårt land var stort och aktivt på den yttre fronten, och
därtill mäktigt en beundransvärd och grundläggande inre
organisatorisk omdaning.
Det innebär naturligtvis en medveten och ganska grov
schematisering att var för sig följa dessa här antydda linjer i
patriotismens utveckling. Otvivelaktigt kunna de dock skönjas sida vid
sida å vår historia från och med 1800-talets mitt, under dess slut
och därtill en lång följd av år under 1900-talets början. Först
under trycket av oerhörda faror, med andra ord i de yttersta
av dessa dagar, synas de ha ingått en verklig och, som man får
hoppas, icke alltför lättlöslig förening. Framställningsmetoden
är även därför berättigad, att en utredning, som årtionde för
årtionde sökte följa dessa faktorers samspel och växelverkan,
skulle bygga på ett ännu allt för okänt och i varje fall obearbetat
material.
Den esteticerande eller naturlyriska — ur en viss synpunkt den
»hembygdsbetonade» patriotismen (om nu detta ord må tillåtas),
framträder under 1800-talets början och mitt icke blott hos oss,
utan även och ej mindre i våra grannländer. Det finns ett
kanhända något kuriöst, men dock på det hela taget mycket talande
tecken härpå, nämligen de nordiska nationalsångerna. De äro alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0543.html
