Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 4 sept. 1940 - De som gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På den socialdemokratiska sidan övergår landshövding Engberg
till första kammaren för sitt nya hemläns valkrets. Innan han 1932
blev statsråd var han ett av andra kammarens ständiga stormcentra;
därefter har han sträckt sin flykt till högre sfärer än
kammarpolitikens. Sedan redaktör Z. Höglund bestämt sig för att viga den
återstående delen av sitt oroliga liv åt Stockholmskommunen, förlorar
andra kammaren i honom ett av sina mest emotionella element; hans
agitatoriska stämma har sällan saknats vid de stora paraddagarna,
medan hans insatser i praktiskt politiskt arbete varit mera osynliga.
Den tredje demissionerande av partiets förstaplansmän är
generaldirektör Leo (24 riksdagar), tidigare under sin verksamhet i första
lagutskottet beryktad som socialdemokratiens »naturjurist» men
efter sin utnämning till chef för byggnadsstyrelsen tydligen mera
intresserad av byggnadskonst än av rikspolitik och det hopskrumpna
arv, han som socialiseringsnämndens sekreterare efterlämnat.
Mindre kända utåt men massiva kuggar i riksdagsmaskineriet ha
varit lantbrukare Johansson i Björnlunda (tidigare Uppmälby) och
snickaren Jansson i Falun, bägge med 34 riksdagar bakom sig. Den
förre har under ett dussin år varit ordförande i jordbruksutskottet
och den senare under ännu längre tid ordförande i statsutskottets
tredje eller socialavdelning. De ha icke tillhört svärmandarnas eller
bildstormarnas flock, och de ha kanske nått sina positioner främst
därför att de voro bland socialdemokratiens pionjärer. Men de ha
lärt sig sina stycken och kunnat sina riksdagsfack. De ha i sin
saklighet och plikttrohet varit goda skott på folkstyrelsens träd, och de
ha varit förnämliga representanter för svensk bonde- och
arbetarekultur. Såsom betecknande för hr Janssons i Falun försiktighet har
det sagts att han icke satte sitt namn under ett betänkande med
något utländskt lånord, om icke en opartisk person först klarlagt dess
innebörd. Andra socialdemokrater, som avgå, äro ålderspresidenten
Borg i Skutskär (37 riksdagar), lägenhetsägaren Uddenberg (34
riksdagar), samt den skånskt godmodige men också hetlevrade
konduktören och riksdagskåsören Lovén (28 riksdagar). Försvinner gör även
den till åren komna fru Agda Östlund (21 riksdagar), den sista
kvardröjande av den uppsättning kvinnor, som 1921 efter
författningsuppgörelsen kunde inväljas i den folkvalda kammaren.
Givetvis kan ytterligare en eller annan bemärkt eller inflytelserik
medlem falla igenom, men i regel äro kammarens huvudfigurer
garderade genom att vara placerade på säker plats. Hr Flyg och
några kommunistkoryféer sitta dock så osäkert som de böra. Till
de personförändringar, som på grund av avsägelser eller valutgången
inträffa, böra också läggas de förluster, som andra kammaren lidit
genom att tre av dess mest kända och skickliga debattörer —
socialdemokraten Råstock, folkpartisten Jeppsson och högermannen
Lundqvist i Rotebro — nyligen avgått, den förstnämnda med döden och
de bägge andra sedan de utnämnts till landshövding respektive
byråchef. Det är nog ingen överdrift att säga, att Anders Råstock i
kammaren lämnat efter sig ett tomrum större än någon ledamot på många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
