Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Näringslivet och krisen. Av Vilhelm Lundvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läget och den befarade tillväxten av de försörjningspolitiska
svårigheterna. De båda organisationerna riktade denna appell i fullt
medvetande om de offer, både av ekonomisk art och i form av
eftergifter i fråga om hävdvunna friheter, som dess
hörsammande kunde komma att innebära för sammanslutningarnas
medlemmar.
Mycket talar också för att samma strävan att överbrygga
principiella meningsskiljaktigheter och komma fram till en
samförståndslösning av mötande praktiska spörsmål i stigande
utsträckning kommer att prägla förhållandet mellan statsmakterna och
det enskilda näringslivet samt dess organisationer. Frågan om
denna samverkan är icke ny. Förhållandet mellan stat och
näringsliv har i själva verket alltsedan den bestående ekonomiska
ordningen i grunden skakades genom det förra världskriget
konstituerat ett viktigt och omstritt problemkomplex. Det
aktualiserades i vårt land genom ett par mycket uppmärksammade
anföranden av finansministern under hösten 1938, vilka sedermera
ledde till att förhandlingar under försommaren 1939 upptogos
mellan representanter för regeringen och industrien, varvid
utgångspunkten var det för alla gemensamma intresset att höja
näringslivets effektivitet. Huvudsyftet med dessa förhandlingar,
vilka avbrötos genom krigsutbrottet, konkretiserades till en
undersökning av möjligheterna för en vidgad och mera effektiv
företagsamhet.
Som en förutsättning för dessa överläggningar uttalades från
regeringens sida, att principdiskussioner för eller mot
socialisering borde lämnas utanför programmet. Häremot gjordes ingen
invändning från industriens representanter. Det gällde ju att i
samförstånd söka lösningen av praktiska problem, icke att
diskutera skilda politiska och teoretiska åskådningar, som svårligen
kunna överbryggas.
När finansministern i ett uppmärksammat tal i begynnelsen
av den nu pågående valrörelsen ånyo tar upp temat om ett
fördomsfritt samarbete på den ekonomiska politikens område
mellan skilda intressegrupper, sker det från liknande
utgångspunkter: »En hel del motsättningar av principiell art är man
säkerligen på olika håll beredd att skjuta åt sidan under hänvisning
till det rent extraordinära läge, vari vårt näringsliv befinner sig.
Man kan visserligen» — fortsätter finansministern — »från ena
sidan varna mot samhällsåtgärder, som för dagen synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
