- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
383

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Tysk landkrigföring. Av B. G. Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befästningen föll redan 11 maj, sedan fallskärmshopparna i 24 timmar
kunnat hålla sig kvar på hjässan.

Under detta skede intager över huvud taget fästningsstriden ett
framträdande rum. Härvid framträdde särskilt pionjärerna,
flyget och pansarvapnet.

De tyska pionjärerna ha under senare år erhållit
specialutbildning i fästningsstrid, framför allt i stormning av
bunkeranläggningar. »De ha en rad, för fienden obekanta stridsmedel.»

Flygets insats mot befästningar visade sig redan i Polen i
många fall vara avgörande. Från detta fälttåg föreligga
åtskilliga uppgifter om bunkeranläggningar, som förstörts av
störtbombflyget.

Från den taktiska genombrytningen å västfronten finnas
mångfaldiga dylika exempel. Gång på gång innehålla redogörelser från
striderna uppgift om att störtbombflyg rekvirerats, när
stormningen kört fast.

Pansarets direkta medverkan vid tagandet av
bunkeranläggningar har endast i ett par fall kunnat konstateras. Ofta synes
det ha skördat frukterna av de andra vapenslagens arbete och
utnyttjat den slagna bräschen, ofta åter däremot har det framryckt
mellan befästningarna och låtit dessa vara.

        

Vad som nu sagts om pionjärer, flyg och pansar får icke fattas
så, att icke infanteriets och artilleriets betydelse fortfarande
kvarstår. Infanteriet är alltjämt marktruppernas
huvudvapenslag, och artilleriets insats vid frontalanfallet mot belgiska
Dyle-ställningen har, att döma av kommunikéer, varit betydande. Att
markartilleriet kompletterats med ett flygartilleri,
störtbombflyget, som träffande karakteriserats såsom ett artilleri som även
kan förfölja, framstår dock klart. Men att redan nu söka förutspå
utvecklingen vid en eventuell avvägning mellan mark- och
flygartilleriet synes icke möjligt. Mot betongbefästningar har det
tunga artilleriet ofta haft demolerande verkan.

Luftvärnsartilleriet och även pansarvärnskanonerna ha i stor
utsträckning använts såsom precisionsvapen mot befästningar
(mot embrassyrer). Luftvärnsartilleriet har dessutom använts mot
pansarvagnar.

Vad särskilt infanteriet beträffar, har detsamma visat sig även
kunna tillämpa den stöttrupptaktik, som under världskriget
prövades, nu ofta efter ringa artilleriförberedelse eller helt utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0389.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free