305 (Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kunna vi bekämpa inflationen? Av Observer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bedömningsgrunder — på finansministerns föredragning flera
kommunala låneansökningar avslagits av Kungl. Maj:t. Tecken tyda på
att en betydligt skärpt prövning av kreditbehoven, med beaktande
av läget på kapitalmarknaden, numera genomförts även från
affärsbankernas sida. Mindre uppmärksammade äro de inflatoriska
impulser, som kunna emanera från svensk kreditgivning till
utlandet. Den inflatoriska utveckling, som under förra kriget kunde
skönjas i neutrala länder, var, såsom bl. a. Cassels undersökningar
visat, förutom av statens behov, föranledd av omfattande
varuleveranser utan omedelbart vederlag i varor eller tjänster liksom
också av kreditgivning i andra former till de krigförande staterna.
Det kan ifrågasättas, huruvida icke i vårt land i viss mån analoga
förhållanden under nuvarande krisperiod förekommit i samband
med det ekonomiska biståndet till Finland, och om icke dylika
risker i en eller annan form kunna tänkas ånyo uppträda under
den närmare framtiden i anslutning till en i och för sig i rådande
läge önskvärd nyorientering av vår utrikeshandel.

Den ökning av betalningsmedelsförsörjningen, som kan
betraktas såsom det utåt synbara resultatet av de inflatoriska krafternas
samspel, uppgår för närvarande till inemot 50 % i förhållande till
motsvarande tid i fjol; den 8 juni 1940 utgjorde nämligen den
utelöpande sedelmängden i runt tal 1,420 miljoner kronor emot i runt
tal 960 miljoner kronor i början av juni 1939. Denna ökning
framstår vid en jämförelse med motsvarande företeelser utomlands
såsom mycket betydande. Den kan icke bortförklaras med
hänvisningar till sedeltesaurering el. dyl. Den är tvivelsutan ett
utpräglat inflationsfenomen.[1]

[1]
Konstaterandet härav innebär dock icke en oreserverad anslutning till tanken,
att de aktuella penningpolitiska problemen i vårt land böra ses ur den mekaniska
kvantitetsteoriens synvinkel, d. v. s. bedömas efter de kända formler, som uttrycka
penningens köpkraft i ett mer eller mindre modifierat förhållande mellan
penningmängden och varukvantiteterna. Kvantitetsteorien var ett betecknande led i de
teoretiska tankekonstruktioner, som byggde på grundvalen av det liberalistiska
skedets mindre bundna näringsliv och vilkas bärande princip utgjordes av
förutsättningen, att de ekonomiska faktorerna i fritt dynamiskt spel sträva efter balans.
Med de teoretiska systemens utveckling mot större realism har även
kvantitetsteorien blivit mera komplicerad, men i princip är den dock oförändrad. I våra
dagars näringsliv — i synnerhet nu under krigsekonomiens inflytande — äro såväl
utomlands som inom vårt land alltför många moment av statisk natur insprängda
för att denna teori längre skall kunna användas utan reservation för så många och
väsentliga avvikelser, att vedertagna beteckningar lätt erhålla missvisande karaktär.
De kvantitativ-dynamiska krafternas betydelse skall naturligtvis på intet sätt
förnekas. Dem måste man tvärtom i hög grad räkna med. Men det ekonomiska
händelseförloppet i dag försiggår — på grund av väsentliga strukturella förändringar
av såväl ekonomisk som social natur — i andra former än under ett utpräglat
liberalistiskt skede och torde även avvika från det ekonomiska skeendet under och
efter världskrigsåren 1914—18. Emellertid måste en expansion på penningsidan nu
liksom då givetvis vara ägnad att pressa prisnivån uppåt, men i stället för de förr
mer eller mindre automatiskt inträdande följderna kommer nu en betydligt
intensivare strid i olika etapper mellan bundna och fria krafter att försiggå, en strid,
vars konsekvenser ej kunna i enskildheter förutsägas.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1940/0311.html

		Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 / 305 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|