Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Kring sjökrigets strategi och resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora förlusterna av sjöstridskrafter. Det är troligt, att man i viss
mån kalkylerat alltför sangviniskt ifråga om de norska
försvarsåtgärderna i Oslofjorden. Ehuru inga säkra uppgifter föreligga
rörande antalet sänkta fartyg vid striden med de relativt oförberedda
norska fartygen och befästningarna, är det tydligt att minst ett,
möjligen två tunga fartyg sänkts, förutom lätta kryssare och jagare.
Uppgifterna om orsakerna härtill — artilleribeskjutning, torpeder och
minor — variera. Ett är emellertid säkert, nämligen att de norska
tämligen ålderstigna fartygen och batterierna i dessa trånga
farvatten visade en icke obetydlig effektivitet. Med modern materiel och
hög beredskap hade ett dylikt inträngande knappast varit möjligt
utan mycket betydande förluster. Å andra sidan kunde de tyska
sjöstridskrafterna, trots långa operationslinjer, genomföra operationen
fullständigt överraskande. Den snabbhet varmed en
kraftkoncentration kan åstadkommas med hjälp av slagkraftiga flottförband har
genom företaget mot Norge vunnit bekräftelse.
De brittiska motåtgärderna kommo för sent för att hindra
företagets genomförande. Men djärva anfall i de norska fjordarna,
särskilt i trakten av Narvik, åsamkade de tyska flottförbanden avsevärda
förluster. Man kan likväl icke frigöra sig från, att de resurser, som
de allierade förfoga över, hade kunnat utnyttjas bättre såväl före
som efter det tyska anfallet. Det är därför knappast möjligt att draga
alltför djupgående konsekvenser av de tyska framgångarna. En mera
vaksam motståndare hade måhända helt omintetgjort företaget i dess
helhet. Dessutom är det en gammal sanning, att i initiativ och
överraskande, nya anfallsmetoder ligger fröet till framgång.
Det har väckt en särskild uppmärksamhet, att de tyska
kommunikationerna över Kattegatt till Norge kunnat fortgå, låt vara med vissa
förluster, men dock efter allt att döma utan allvarligare avbrott. Det
stora engelska minfältet i Nordsjön sträcker sig ända in i Kattegatt
och gränsar i öster till det svenska territorialvattnet. Detta har
emellertid icke hindrat en ständig ström av tyska transporter genom
Kattegatt. Förklaringen ligger uti omöjligheten att på så kort tid
effektivt minera områden av denna storleksordning. Sedan
ifrågavarande havsområde i sin helhet »förklarats» minerat, kan England
obehindrat samt utan hänsyn till sjöfart och fiske efter hand utlägga
strömineringar i hela området. För motståndaren innebär detta
givetvis ett betydande osäkerhetsmoment, som kräver ständig
kontrollverksamhet. Det i Östersjön »förklarade» minfältet torde ha samma
karaktär. Det är emellertid givet, att dylika minfält icke utgöra några
oöverstigliga hinder för transporter och operationer av olika slag.
Den engelska verksamheten i övrigt för att försvåra de tyska
sjöförbindelserna med Norge synes ha inskränkt sig till ubåtsanfall och
sparsamma raider med lätta fartyg. De långa operationslinjerna från
England till Kattegatt utgöra en stor svårighet, icke minst därför
att den tyska flygspaningen har möjlighet att i tid varna för
annalkande styrkor. Härigenom kunna transporterna dragas undan från
det öppna området mellan Skagen och norska kusten, innan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
