- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
240

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litvinoff och freden. Av Carl Arvid Hessler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han berätta, att Kalinin och Litvinoff med stor iver hade erbjudit
en allians. Man borde, hade ryssarna sagt, icke längre sluta
ögonen för det faktum, att Hitlers vansinniga planer på en
kolonisation i Ryssland hade rivit sönder Rapallopolitiken uppifrån och
ända ned. Nu borde Frankrike och Ryssland stå samman och
trygga freden... En kort tid senare, den 14 oktober 1933, lämnade
Tyskland hastigt nedrustningskonferensen och folkförbundet. Det
var Hitlers första revolt mot Versailles.

I de dagarna förberedde Litvinoff ännu en stor diplomatisk
seger. På Roosevelts inbjudan anträdde han en resa till
Washington. Hans mål var att få till stånd ett amerikanskt erkännande
av Sovjetunionen. Han nådde sitt mål, den 17 november gav
Roosevelt till känna, att Förenta staterna hade erkänt Sovjet.
I pressen världen runt betraktades händelsen som ett steg framåt
för det internationella samarbetet. Att detta erkännande dittills
blivit förvägrat berodde officiellt icke på att man fördömde den
ryska revolutionen eller det ekonomiska och politiska systemet i
Sovjet. Det hade i stället sagts, att sovjetregeringen varken var
i stånd till eller villig att uppfylla internationella förpliktelser.
I tio dagar förhandlade man i Washington och nästan hela denna
tid ägnade man åt att formulera garantier. Litvinoff måste ge
klart besked om att utlänningar i Ryssland finge åtnjuta religiös
frihet och borgerliga rättigheter. De tyska och engelska
ingenjörernas öde gjorde klarhet på denna punkt ofrånkomlig.
Litvinoff måste vidare samtycka till att Sovjet avstod från all
inblandning i Förenta staternas inre angelägenheter och »hindrade
alla personer och organisationer under dess direkta eller indirekta
kontroll från varje handling, ägnad att på något sätt skada lugnet,
välståndet, ordningen eller tryggheten i Förenta staterna som
helhet eller någon dess delar och i synnerhet från varje agitation
eller propaganda, som har till syfte att genom våld åstadkomma
en förändring i Förenta staternas politiska eller sociala ordning».
Klausulen är ganska märklig. Den betydde, strikt följd, att tredje
internationalen skulle nödgas dra bort sin verksamhet från
nordamerikanskt territorium. I en antistalingrupp vid namn The
Communist League of America väckte nyheten en oerhörd
förbittring. Den klausulen gör det tydligt, sade man, hur fjärran
dagens sovjetpolitik är från Lenins och Trotskijs. Klausulen
betydde »ett fullständigt förnekande och förkastande av komintern»,
den karakteriserades som ett övergivande av allt som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free