Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nordens hemsökelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flygplansarmadornas dån, det svikliga förfarandet vid transportångarnas
inlöpande i hamnarna o. s. v. — detta och allt annat, som ingår i
blixtkrigets teknik, kan från nordisk synpunkt endast bli föremål för
ett domslut. Och ingen makt, som förgriper sig på en nordisk stat,
kan vänta annat än att övriga nordiska folks sympati odeciderat
är på den angripnas sida. Nordens frihet — ett program, som
plötsligt fått en skrämmande aktualitet — kan aldrig förenas med
oket. Men även om Tyskland skulle behandla Danmark och den
ockuperade delen av Norge hänsynsfullt och honnett, vet ingen hur
Nordens framtid efter kriget kan komma att gestalta sig. Det går
ej nu att om Norden sjunga »jag vet, att du är och blir vad du var».
De militära erfarenheterna av kriget i Norge och kring dess
kuster bedömas i detta häfte av militära fackmän. Tysk förmåga
av beslutsamhet, koncentration, slagkraft och planmässighet har
där dokumenterats på ett lika slående sätt som under kriget mot
Polen eller vid Hitlers övriga kupper mot grannstater. Denna
förmåga måste framträda i desto starkare relief mot
västmakternas tvehågsenhet och tamhet. Med tanke på engelsmännens svaga
insats i Norge efter ockupationen har man dock svårt att tro på
riktigheten av Ribbentrops påstående i talet inför utlandspressen,
att England varit på väg att överskeppa trupper till Norge men
att Tyskland vid upptäckten härav skyndat att förekomma dem.
Englands insatser ha i sanning icke burit prägeln av någon större
beredskap för ett norskt fälttåg. Och ändock torde Norges
förhoppningar ha inskränkts till att provisoriskt upprätta
huvudstaden i Trondheim.
Ur västmakternas synpunkt är det måhända en klok politik att
avveckla Norgeäventyret och koncentrera styrkan kring
Medelhavet och de mera centrala uppgifter, som de på detta avsnitt av
den potentiella krigsfronten kunna ställas inför. Men för
västmakternas prestige innebär det norska nederlaget en enorm
värdeminskning. Alltsedan den antibolsjevikiska och antiturkiska
politiken omedelbart efter världskriget bragte dem deras första
nederlag efter Versaillesfreden ha de — trots sin dominerande
ställning i Genève — måst vidkännas det ena nederlaget efter det
andra. I icke mindre än tretton olika stater ha de nödgats se
andra intressen än sina egna segra, nämligen i Japan, Abessinien,
Spanien, Albanien, Österrike, Tjeckoslovakiet, Polen, Litauen,
Lettland, Estland, Finland, Danmark och Norge. Hela det
kollektiva system, som de försökt bygga upp, har visat sin vanmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
