Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska frivilligrörelsen. Av Stig Jägerskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhölls aldrig och innehållet i de regeringsbeslut den 15 december,
som fastställde normerna för statsmakternas förhållande till
frivilligsaken, blev endast på omvägar känt för Finlandskommittén.
Att märka är, att när regeringen tog ställning till
Finlandskommitténs ovannämnda framställning, antalet värnpliktiga, för vilka
rätt att resa ur riket skulle beviljas och för vilka utrustning
skulle tillställas finska staten, godtyckligt begränsades till 4,000
man. I fråga om officerare och annan fast anställd personal
fastställdes vid detta tillfälle siffran 200. Sedermera — ett stycke in
i januari och i början av februari — medgavs successivt ökningen
av dessa kvoter, redan innan de voro fyllda. Samtycke till att
låta flyg ingå i den planerade frivilligkåren lämnades först efter
ett betydande motstånd, varvid bl. a. högerpartiets
regeringsmedlemmar återigen framträdde till frivilligrörelsens stöd.
Under det dröjsmål i frivilligfrågans behandling, som sålunda
förorsakats, hade arbetet på rekrytering m. m. måst inställas. Det
var givetsvis ogörligt att sprida upplysning om en sak, vars
grundförutsättningar icke voro fastställda. Emellertid planerades
nu åtskilliga av de åtgärder till frivilligrörelsens främjande, som
sedermera vidtogos. Sedan regeringens beslut i frivilligfrågan
meddelats Finlandskommittén, igångsattes med all energi
organisations- och upplysningsarbetet.
För själva registreringen av de frivilliga upprättades landet
runt frivilligbyråer, underordnade en central personalbyrå i
Stockholm. Efter ett par veckor hade ett femtiotal frivilligbyråer
upprättats. Den 7 januari var antalet mer än hundra. Vid sidan av
byråerna organiserades lokalkommittéer för omhänderhavandet
av bl. a. sociala uppgifter i samband med frivilligrörelsen.
Vid byråernas och kommittéernas upprättande eftersträvades
bredast möjliga underlag å orten för frivilligrörelsen. Tämligen
oundvikligt var dock, att vissa lokala motsättningar och
personfrågor, vilka icke läto sig överblickas från Stockholm,
understundom kommo att påverka frivilligrörelsens utveckling på
orterna. Man må ock betänka, att byråerna måste upprättas med
största skyndsamhet. I stort sett fungerade emellertid systemet
tillfredsställande, och ett hängivet och intresserat arbete
nedlades på många orter. Efter bildandet av byråerna och
kommittéerna vid deras sida organiserades de för frivilligrörelsens
utvidgning säkerligen högst betydelsefulla rusthållen. Det första
var Östgöta rusthåll, bildat i början av januari 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
