Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Nya böcker om Bibeln. Av Helge Persson - Anton Fridrichsen: Johannesevangeliet - Åke V. Ström: Uppenbarelseboken och vår tid - Arthur Adell: Om Bibeln i vår högmässogudstjänst - Gunnar Wikmark: Bibeln i vår psalmbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämt gör Fridrichsen upp med den gamla synen om Joh:s bristande
historiska värde. »Dels komma vi genom detta evangelium i kontakt
med den Kristusbild, som en personlig lärjunge till Jesus utformade
som lärare i den äldsta kyrkan, en bild, i vilken den historiska
erinringen förbinder sig med den religiösa tron och erfarenheten; dels
ha vi här till vårt förfogande en tradition, som på flera punkter
kompletterar och korrigerar den synoptiska.» Den klara och enkla stilen,
det fängslande innehållet och de nya och givande synpunkterna på
det viktiga ämnet göra Fridrichsens skrift till en dyrbar gåva för alla
religiöst intresserade.
I alla tider ha krig och katastrofer i världen åstadkommit en våg
av intresse för livet och tillvaron på andra sidan. Profetiorna ha
utforskats och man har mer eller mindre skarpsinnigt sökt utlägga
Uppenbarelsebokens syner och ord. Det är därför helt naturligt, att
Åke V. Ströms bok Uppenbarelseboken och vår tid
mottagits med glädje och tillfredsställelse. Den kom då den bäst
behövdes, och den kan bättre än någon annan på svenska ge vägledning
i dessa svåra frågor. Ströms avsikt är att på grundval av den
moderna forskningens resultat — och här kommer på ett fruktbart sätt
psykologien till användning — vinna en tillförlitlig bild av bokens
syfte och karaktär, för att därur kunna tolka den för vår tid. Det
värdefulla i det första avsnittet är redogörelsen för de olika
lösningarna jämte försöket att komma författarens individualitet på
spåren genom en psykologisk analys. Möjligen skulle man här önskat
ett större hänsynstagande till andra tänkbara lösningar.
Huvudintresset för Ström är dock att göra denna märkliga skrift fruktbar för
vår tid. Det är givet, att uppfattningen här i inte ringa grad måste
bli subjektiv; den enskilde forskarens urval och ställningstagande
blir utslagsgivande för vad som säges. Efter denna reservation kan
man med full rätt påstå, att det Ström har att säga om förhållandet
mellan kristendomen å ena sidan och staten och kulturen å den andra
är värdefullt och givande. Särskilt aktuell och intressant är
parallellen mellan det romerska riket, »vilddjuret», och vår tids diktaturer.
Det viktigaste av allt är dock den grundintention, som går genom hela
framställningen: att hjälpa vår tid att i Uppenbarelseboken se den
tröstebok och kraftkälla som den var för dess första läsare.
Bibelns inflytande är på intet sätt inskränkt till det direkta bruket
av den. Man får ett levande intryck av huru vitt den boken når
genom en rad av Bibeltjänsts arbeten. Om Bibeln i vår
högmässogudstjänst skriver Arthur Adell. Det är inte bara vid
läsningen av episteln och evangeliet som bibelordet kommer till
användning i en svensk högmässa. Adell genomgår punkt för punkt
dess olika delar och menar sig — inte alltid övertygande — kunna
på samtliga ställen påvisa antingen direkta bibelcitat eller uttryck
i Bibelns anda. Samma är förhållandet med psalmboken. I Gunnar
Wikmarks bok Bibeln i vår psalmbok får man ett starkt
intryck av hur genomvävd psalmdiktningen är av bibliska motiv.
Detta kommer till synes främst i de s. k. parafraserna, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
