- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
8

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Folkvälde och fosterlandsförräderi. Av Elis Håstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter ett eventuellt preliminärt grundlagsbeslut i vår — avbida
de ordinarie andrakammarvalens utslag.

Vill man åstadkomma en »stamping out» av kommunister och
andra med landet osolidariska, bör detta givetvis inte ske efter
krisen utan under den och innan den kanske skärpes. Svenska
folket har aldrig satts i tillfälle att i laga former uttrycka sin
opinion över den landsförrädiska trafiken, sedan denna nu
demaskerat sig själv. Om regeringen av respekt för den
demokratiska distansordningen skulle tveka att nu göra tabula rasa
med landsförrädiska yttringar, har den i
folkomröstningsinstitutet en »Ersatz» att utröna folkmeningen och därigenom
visserligen icke formellt men till andemeningen grundlagsenligt utan
onödigt uppskov skapa en lösning, som motsvarar ett allmänt
demokratiskt rättsmedvetande. Ja, en motvilja mot att i det
ändrade läget gå till folket med frågan — därest inga andra och
snabbare utvägar anses framkomliga — skulle rent av kunna
fattas som ett slags »demofobi» eller folkfruktan. Å andra sidan skulle
insättandet av folkomröstningsinstitutet såsom en ekvivalent för
andrakammarval endast på två villkor skapa prejudikat för
framtida grundlagsändringar: institutet skulle i denna funktion blott
få användas i lika trängande lägen som nu, och överträdelser av
grundlagens normalformer krävde i så fall folkets bemyndigande
därtill, otvetydigt manifesterat genom folkomröstning. (Om
professor Herlitz’ motion om rätt till brådskande behandling vid
grundlagsändringar nästa år definitivt skulle bifallas, bortfölle
för övrigt helt faran för prejudikat.) I vart fall skulle Sverige i
motsats till andra demokratiska länder genom att tillämpa R. F.
§ 49 låta folket självt i förväg sanktionera en nödrätt.

I Svensk Tidskrift (häfte 9, årg. 1939) har tidigare utvecklats,
att syftemålet ej kan vara att diskriminera opposition eller
ultra-radikalism. Kravet är, att svensk politik i farans stund måste
vara blott och bart svensk. Även den demokratiska staten bör
ha en nödvärnsrätt mot dem, som genom sin offentliga eller
underjordiska verksamhet notoriskt bryta mot den kohesionens lag,
som nu måste vara obeveklig i ett frihetsälskande land. Härvid
är det viktigaste att rensa och relegera, icke att fängsla och
kriminalisera. Det skulle förvåna mycket, om icke det svenska folkets
överväldigande flertal i händelse av en här tänkt folkomröstning
skulle vilja gå man ur huse, med röstsedeln som skovel.

Elis Håstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free