Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 december 1939 - Hur står det till i Ryssland? - Framsynthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
spänst och tekniska färdighet utan även ryssarnas nu uppenbarade
allmänna och genomgripande undermålighet. De ha, till ali lycka,
visat sig ännu sämre än man vid sitt bedömande vågat antaga eller
rättare sagt hoppas.
Slarvet, oredan, okunnigheten — icke okända ryska egenskaper i
det förgångna! — ha visat sig väl bibehållna. Kanske ha de t. o. m.
ökats genom den negativa urvalsprocess, som den ryska
revolutionen enligt vår främste ärftlighetsforskare utgör. Inte ens som
propagandalögnare synes den ryska ledningen denna gång ha
utmärkt sig. Endast i seg, ond vilja ha ryssarna visat sig fullt i nivå
med tidens krav.
Som en funktion av denna onda vilja och folkets överväldigande
stora antal kan man ock räkna deras främsta möjlighet: absolut
hänsynslöshet med människomaterialet — sitt eget och
motståndarens.
Det sagda är naturligtvis ingen profetia om utgången av kampen
mellan det lilla Finland och dess jättelika granne. Frågan om hur
det står till i Ryssland är alltjämt icke möjlig att besvara. Så
mycket är dock klart, att tillståndet inte är prima. Det är mycket sämre
än litet var trodde, och helt visst sämre än man räknade med i
storstaterna, då deras sändebud i somras kappades till Kreml.
Häri ligger åtminstone ett hopp. Den onda viljan, det asiatiska
hotet mot Västerlandet skulle, som världen nu är beskaffad,
säkerligen icke ensamt kunna förmå Europas stater till samverkan. Men
då det visat sig att viljan icke paras med motsvarande förmåga —
även om förmågan alltjämt är stor — skall man måhända få se några
västerländska stater ena sig om att hjälpa Finland och därmed sig
själva och oss alla.
När den Hanssonska koalitionsregeringen lämnade plats
för den Hanssonska samlingsregeringen, föll den icke på
grund av några parlamentariska svårigheter. Vad den under sina
tre år och två månader uträttat för landet på de ekonomiska,
kulturella och sociala områdena har i uppbrottsögonblicket glömts
t. o. m. så mycket, att ej ens oppositionens tidningar med
utgångspunkt från sina synpunkter ansett sig ha tid till nekrologer. Det
för ögonblicket starkaste intrycket av dess regemente har varit
underskattningen trots många varningstecken av de våldsamma
krafter, som till sist utlöst sig i det nu pågående europeiska kriget,
och — trots berömvärda ansatser fr. o. m. våren 1938 —
underlåtenheten att i tid dra de enda och rätta slutsatserna därav med
avseende å vår försvarsberedskap, den rent militära såväl som den
ekonomiska. Ändock fick regeringen fatalierna tursamt förlängda
ett år, därigenom att Münchenkrisen löstes utan krig; först
därefter torde det effektivaste beredskapsarbetet ha utförts. I vad mån
regeringen i konflikten Ryssland—Finland diplomatiskt
tillvaratagit alla resurser torde först framtidens klarläggande publikationer
ge upplysning om. Bristen på förutseende får svenska folket göra sig
701
[-Framsynthet.-]
{+Fram-
synthet.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
