613 (Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Finlands utsikter att försvara sig - Kring urtiman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under alla årstider. Den finländska armén är vinterutrustad och
utvecklar en utomordentlig rörlighet på skidor, vilket är av stor
betydelse, då motståndaren endast i ringa grad är inställd på
vinterkrigföring. I ett skogsland sådant som Finland, där myrar och kärr icke
äro ovanliga, har även fienden frånsett terrängförhållandena i övrigt
svårt att utveckla sin eventuella tekniska överlägsenhet, och
blixtkriget saknar därför praktisk tillämpning för Finlands vidkommande.
I motsats till angriparen är även den finländska armén övad och
utrustad med dessa speciella förhållanden i sikte.

För att kunna föra ett framgångsrikt försvarskrig kan Finland
dock icke reda sig utan hjälp utifrån i form av goda import- och
kreditmöjligheter. Detta så mycket mera som landet saknar
metalltillgångar i större utsträckning och skapandet av en bärkraftig
metallindustri ur självförsörjningssynpunkt under krigstid är ett
livsvillkor. Finlands försvar är emellertid av största betydelse även
för andra länder, främst Sverige, som kan och — har man skäl att
anta — även kommer att lämna effektiv hjälp.

Det är som synes rätt optimistiska slutsatser författaren kommer
till. Sammanfattande sina åsikter konstaterar Halsti i slutkapitlet,
att Finland har goda möjligheter att försvara sig. En angripare
måste räkna med att kriget skall dra ut i månader, ja, i år. Han
måste vara beredd att offra flera tiotal miljarder mark och många
hundra tusen människoliv, och han kan ändå aldrig vara säker om
krigets utgång.

Kring urtiman.

Urtima riksdagen har nu varit samlad över två och en
halv månad, och mycket tyder på att den ej upplöses
förrän framemot jultiden, försåvitt den icke såsom reserv hålles
förpuppad ända till den lagtima riksdagens öppnande i januari. Denna
urtima har konstituerat en från lagtimorna starkt avvikande typ.
Arbetet har koncentrerats till utskottena, främst de två särskilda
utskotten under hrr Råstocks resp. Linnérs ordförandeskap, medan
de offentliga debatterna spelat mycket ringa roll. Trots att kamrarna
numera blott en dag i veckan hålla arbetsplena, har efter
remissdebatten kvällsdebatt aldrig behövt tillgripas, icke ens när den eljest
eldiga spritens beskattningsfråga var före. Oftast ha arbetsplena
räckt blott ett par timmar eller mindre och rört frågor, varom
enighet nåtts i de särskilda utskotten. De ledamöter, som icke haft säte i
dessa utskott och som bo utanför Stockholm, ha rimligen förlagt sin
huvudverksamhet till hemorten, för att till onsdagarna ta tåget upp
eller ned till Stockholm och där närvara vid kanske en timmes
sammanträde och samtidigt kanske bevista något partimöte o. dyl.;
eftersom motionsrätten å urtima riksdag är begränsad till vad som står
»i oskiljaktigt sammanhang» med de frågor, som regeringen
förelägger riksdagen, och eftersom de oklara stadgandena om
interpellations- och frågerätten av talmännen tillämpas i samma restriktiva anda,
har möjligheten till självverksamhet för icke-utskottsmedlemmarna i
hög grad kringskurits. Årets urtima har därför i viss mån inneburit

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1939/0619.html

		Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 / 613 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|