Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Kring luftkrigshändelserna. Av G. A. Westring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kring luftkrigshändelserna
liga» överflygningar, som i krigets början voro dagligt bröd,
numera äro sällsynta. (Liknande erfarenheter ha f. ö. gjorts i vårt
eget land.)
Den stundande vintern med kortare dygn och sämre väder talar
mot att igångsätta en luftkrigföring i större skala. Både
engelsmän och tyskar ha emellertid visat sig vara framstående
långdistans- och mörkerflygare, varför enbart årstiden knappast
kan verka återhållande nog.
Teorierna om luftkrigföringens natur, som sysselsatt många
militära skriftställare och organisatörer, ha ännu icke fått annat än
sparsam belysning. »Douhetismen» eller läran om flygvapnets
förmåga som en självständigt avgörande faktor har diskuterats i tio
år och delvis satt spår i organisationerna. Enligt denna lära,
något modifierad, skola flygstridskrafterna genom bombanfall i stor
skala kastas in i vågskålen på det område av krigföringen
där de bäst behövas, mot fiendens armé, flotta eller flygvapen
eller mot hemorten direkt. Helt i överensstämmelse med denna
idé avgjordes Polens öde. Därnäst synes man överväga att pröva
dess hållbarhet gentemot Englands sjömakt. Kommer man — från
någondera sidan — att våga försöket att med stöd av flygvapnet
genombryta de väl befästa ställningarna i väster! Här är
lufthavet i högsta grad omstritt. Flygvapnets medverkan i anfallet
eller försvaret på marken måste därför ske parallellt med en
sannolikt långvarig kamp om överlägsenheten i luften. Under
tiden skulle striderna på marken kräva oerhörda förluster. Är man
beredd till dylika offer eller vill man först pröva den hittills icke
alis försökta utvägen att använda flygvapnet, nämligen
bombanfall mot hemorten — med full vetskap om att svaret blir
omedelbara repressalier mot den egna hemorten? Ingendera alternativet
är hoppfullt för Europas framtid. Inför detta perspektiv kanske
man vågar söka förklaringen till det nuvarande stilleståndet däri
att båda parterna i grund och botten helst vilja dra sig ur spelet,
ehuru med bibehållen prestige. Krigets mål är ju trots allt en
dräglig fred och utsikterna till en sådan skulle nog bli små, om
en ömsesidig luftkrigföring i stor skala gentemot näringslivet
skulle släppas lös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
