- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
594

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. H. Hultman och Elis Göth

strien. De ökade vedbehov, som uppstå för täckning av kol- och
koksbristen, komma därför att kompenseras av en minskad
förbrukning för andra ändamål.

Ingenjörsvetenskapsakademiens vedbränslekommitté har utfört
noggranna kalkyler, som visa, att krisbehovet av virke ännu vid
60 % sysselsättning inom de träkonsumerande industrierna endast
obetydligt kommer att överskrida den normala avverkningen.
Härvid liar efter anvisningar från Rikskommissionen bl. a.
förutsatts, att gasverken så långt ske kan skola erhålla full
koltilldelning, att industriens bränslebehov alltjämt till viss del skall kunna
täckas med kol ocli koks, samt att skånska stenkol, torv och
elektrisk energi i viss ökad omfattning skola användas för
bostadsuppvärmning och hushållsändamål. I övrigt skall den nuvarande
förbrukningen av koks och stenkol ersättas med ved. Kommittén
liar därvid beräknat vedkvantiteten för borgerliga
uppvärmnings-behov till 20,7 milj. fm3. Industriförbrukningen för
bränsleändamål har för mest pressande fall beräknats till 4,6 milj. fm3, och
hela vedbränsleförbrukningen skulle då bliva 25,3 milj. fm3.
Genom något minskad eldning (lägre rumstemperatur) kan detta
behov reduceras till c:a 22 milj. fm3. Från skogsvårdssynpunkt kan,
som ovan nämnts, denna mängd utan svårighet uttagas.
Emellertid uppstår här ett transportproblem, sammanhängande därmed
att denna förbrukning till stor del kommer att förläggas till södra
och mellersta Sveriges tättbebyggda distrikt, medan det överskott
på grund av driftsinskränkning vid träindustrierna, som skall
täcka behoven, finnes i Norrland. Kommittén har med tanke därpå
uppgjort noggranna kalkyler över vedförsörjningen för varje län,
och planer ha uppgjorts i fråga om driften av sågverken och
cellulosaindustrierna i avsikt att förlägga denna del av
träkonsumtionen till överskottsområdena. Oundvikligt är emellertid, att
för transporterna komma att krävas stora lastbilar och bränsle för
dessa, varmed denna del av försörjningsproblemet sammankopplas
med frågan om täckandet av landets behov av flytande bränslen.

En produkt av trä med industriell betydelse är träkol.
Träkolsframställning förekommer normalt dels i stora ugnsanläggningar
i anslutning till sågverk (ribbkolning), dels i form av
skogskolning (milor eller mindre kolningsugnar). Normalt användas
träkolen för metallurgiska processer, men inför möjligheten att
importen av flytande bränslen kan upphöra har träkolet blivit
aktuellt även som drivmedel för bilar, de s. k. gengasbilarna (varom

594

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free