Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Västerlandet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västerlandet
lägga beslag på omnibustrafiken och denna överhuvud taget
underkastas koncessionsmonopol. Att dessa åtgärder alldeles skulle
lyckas kväva den nya tendensen är väl ej att befara, men att de
motverka den är otvivelaktigt. Ännu mer fri från ledningssystem
är flygtrafiken, som dock ännu betytt nästan försvinnande litet
för varutransporterna men som möjligen till sist kommer att bli
en avgörande faktor i riktningen bort ifrån det bundna samhället.
I vad mån de elektriska kraftledningarna kunna komma att
verka frigörande är kanske icke så lätt att säga, men det
föreligger här i alla fall större möjligheter än man skulle tro så
länge man bara tänker på hur pass utpräglade de elektriska
kraftcentralerna äro just i riktning av bundenhet och koncentration.
Anledningen till att de kunna verka i motsatt riktning är deras
möjlighet att sprida kraftleveransen över ett stort område ocli
därigenom göra även de små enheterna, sådana som små
mekaniska verkstäder och deras likar, delaktiga av en kraftproduktion
i stor skala och till billigaste pris.
Till sist måste man tillerkänna teknikens internationalitet en
stor roll i möjligheten att på nytt skapa rörlighet mellan och
därigenom inom samhällena. Hela utvecklingen i riktning av
bundenhet och tvång är nämligen än så länge bunden vid de
särskilda staterna. Den omöjlighet som hittills visat sig, på senare
år t. o. m. i skärpt form, att sammanbinda de olika staterna i
större enheter har gjort att alla krafter som sträcka sina
verkningar över statsgränserna komma i strid med den nya
bundenheten, undertryckas och hållas borta. Och det låter sig ej
förnekas att man står inför en olöslig antinomi, en självmotsägelse,
när man å ena sidan har stater, som sträva efter att ställa alla
krafter under sin lydno och utestänga alla utländska inflytelser,
å andra sidan en transportteknik som reducerar vägen mellan
Europas huvudstäder till delar av en dag eller till några få
timmar. Kan rörelsefriheten staterna emellan återställas, får tvånget
svårt att fortleva inom varje särskild stat. Om viljan att skapa
ökad rörelsefrihet återuppstår, så finns det därför här tekniska
krafter färdiga att ställa sig i dess tjänst.
Allt detta, som jag nu har sagt, pekar på den uppgift som den
privata affärsverksamheten har i behåll. Häri ligger en av de
avgörande skillnaderna mellan diktaturländer ocli andra, att man
i de senare åtminstone i princip håller fast vid den privata
affärsverksamheten. Skulle denna skillnad upphöra, vore diktaturen
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
