Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Västerlandet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västerlandet
det är å andra sidan lika klart att detta mål har nåtts genom en
stramhet i organisationen som till stor del har berövat arbetarna
möjlighet till den rörelsefrihet som utgjorde individualismens
stora landvinning. Det bestämmande är ej längre vad individen
efter bästa förstånd och samvete finner fördelaktigt för sig själv,
sin klass eller sitt land, utan vad organisationen som helhet eller
dess ledning beslutar sig för. Det är by tvånget i en ny form. Att
den industriella arbetarrörelsen utgör en av huvudorsakerna till
växande orörlighet i det ekonomiska systemet kan omöjligt
bestridas, lika litet som att organisationsarbetet på arbetarsidan
liar medfört motsvarande tendenser på arbetsgivarsidan och varit
en av de medverkande faktorerna till näringslivets
monopolise-ring. Häri ligger icke något försök att döma, endast ett försök
att fatta verkligheten. Och här gäller det en verklighet i riktning
av ökad bundenhet.
Den andra kraften är teknikens utveckling. Förändringen
började till någon del genom själva den maskinteknik som blev den
yttre grundvalen för 1800-talets ekonomiska expansion.
Enheterna blevo därigenom ofrånkomligt större och rörelsefriheten så
till vida mindre. Likväl spelade detta trots allt en ganska
underordnad roll. De nya tekniska och organisatoriska enheterna voro
ej större än att det förelåg rikliga möjligheter till omställning
och rörelsefrihet. Den stora förändringen kom icke med dem utan
först ett halvsekel senare, med järnvägarna. Med järnvägarna
gjorde nämligen de stora, alltomspännande ledningssystemen sitt
intåg i den nya samhällsorganisationen, ocli det var de som
medförde den mest djupgående förändringen däri. Detta gällde
givetvis icke enbart järnvägarna, utan också telegraf, telefon,
elektriska kraftledningar och mycket annat. Först därigenom blev vad
jag liar kallat 1800-talets samhälle småningom till stor del
omöjliggjort, också om stordriften gick hand i hand därmed och till
en början tilldrog sig huvuddelen av uppmärksamheten.
Vad man länge huvudsakligen fäste sig vid var den makt som
på dessa vägar samlades hos de individuella storföretagarna.
Individerna blevo kuggar i storföretagens maskineri, och
företagen själva gingo allt oftare in som mer eller mindre
osjälvständiga led i en bela landet eller ibland t. o. m. bela
kulturkretsen omfattande monopolorganisation, vars samband med den
tekniska utvecklingens tendens till stordrift ofta har utvecklats
och måste anses oemotsäglig. Så länge man hade ögonen fästade
581
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
