Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 14 okt. 1939 - Efter de första sex krigsveckorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvudet. Hellre överlåtes detta farliga initiativ åt motparten, vilken
ju har allt intresse av att skyndsamt tvinga fram ett avgörande.
Vidare torde man hava önskat undvika tyska repressalier under de
första krigsveckorna, medan de ömtåliga engelska trupptransporterna
till Frankrike pågingo och innan ännu evakueringar och andra
skyddsåtgärder hunnit fullbordas. Den part, som mänskligt att döma
har tiden på sin sida, har rent militärt intet att förlora på en dylik
tövan. Däremot kan det nog knappast förnekas, att Polens öde
inverkat ganska avkylande på västmakternas potentiella medhjälpare
på andra håll inom Tysklands aktionsradie.
Polens snabba nederlag är huvudsakligen ett rent militärt problem.
När man skarpt klandrat den polska strategi, som sammandrog
mycket betydande styrkor vid västgränsen och därigenom delvis
möjliggjorde de framgångsrika stora tyska omfattningsmanövrerna, bör
man emellertid ihågkomma, att i en konflikt, som gällde just vissa
områden vid denna gräns, var av politiska skäl en annan uppmarsch
knappast möjlig. Om man blottat de omstridda territorierna, hade
man i och med detta lagt sakerna väl till rätta för tyska försök att
genom en inmarsch plötsligt skapa ett fait accompli, vilket skulle
satt Polen i en mycket ogynnsam ställning. I övrigt bör det erinras,
att sakkunniga svenska bedömare redan före krigets början ansågo
Polens situation såsom mycket dålig på grund av de ogynnsamma
geografiska förhållandena, vilka gynnade en tysk omfattning från
både norr och söder, samt den polska arméns omoderna
sammansättning och utrustning. Att katastrofen skulle komma så snabbt och så
fullständigt, var dock knappast väntat. Bidragande synas särskilt de
tyska motoriserade förbandens arbete och det tyska flygets
bekämpning av fiendens kommunikationer och marschkolonner hava varit.
Behovet av ett starkt antitankvapen har fått en fruktansvärd
illustration, som man hoppas ej gått förlorad på närmare håll.
I polska och västmaktskretsar har man efter sammanbrottet velat
hävda, att det polska försvaret höll på att stabiliseras och ej syntes
utsiktslöst, då den ryska inmarschen plötsligt ägde rum den 17
september. Denna framställning är psykologiskt och politiskt mycket
begriplig, men den stämmer knappast med fakta. Redan före den 17
september var den polska försvarslinjen kring mellersta Weichsel
kringgången från norr av tyska förband, som höllo på att avskära
förbindelserna mellan Warschau oeh Brest-Litovsk. Den ryska
inmarschen var sålunda ej orsaken till sammanbrottet men
påskyndade det naturligtvis i allra högsta grad.
Den ur svensk synpunkt alltmer dominerande världshändelsen är
dock Rysslands framträdande som erövringslysten europeisk
stormakt av första ordningen. Den barriär, som skyddat oss i tjugo år
och vars tillvaro anfördes som skäl för den olycksaliga
försvarsraseringen 1925, har på ett par veckor vräkts överända. Världskrigets
viktigaste positiva följd, Rysslands tillbakaträngande österut, har
gått förlorad. Hotet hänger åter lika åskdigert över Norden som före
1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
