- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
488

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 11 sept. 1939 - Danzig och Gdnyia - Turkiet efter Atatürks död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del på bekostnad av de forna vattenvägarna. Det viktigaste ledet
härvid när det gällt Östersjöområdet har varit byggandet av den nya
järnvägen genom polska korridoren till Gdynia, som förr hade sin
enda järnvägsförbindelse över Danzig. Även härigenom kan Polen
sägas ha velat gardera sig för Danzigs övergång till Tyskland.

En annan fråga är, om Danzig i jämförelse med de rikstyska
hamnarna vunnit eller förlorat på Polens frigörelse. Det bör härvid
erinras om att Danzig efter Polens delning gick starkt tillbaka som
sjöfarts- och handelsstad. När världshandeln vid slutet av 1800-talet
började starkt växa, kunde Danzig ej hålla jämna steg med en annan
jämförlig tysk Östersjöhamn, Stettin. Medan varuomsättningen
omkring 1880 varit ungefär lika stor i de bägge hamnarna, steg den
1880—1913 till inemot det femdubbla i Stettin men hade ej ens fördubblats
i Danzig. Om jämförelser göras mellan åren före världskriget och
1937, visar det sig att ökningen av omsättningen i Hamburgs och
Bremens hamnar höll sig omkring 10 procent och i Stettins hamn
omkring 50 procent, medan densamma i Danzig betydligt översteg
200 procent. (Omsättningen i Danzig 1913 var 2,1 mill. ton.) Denna
uppblomstring i Danzig bekräftas även av yrkesstatistikens siffror
om stegringen av antalet industriellt och merkantilt anställda,
liksom av den starka stegringen av antalet registrerade firmor och
bolag. Medan de tyska hamnarna lidit av de allbekanta svårigheterna
för Tysklands utrikeshandel, har Danzig — trots Gdynias
konkurrens — ostridigt profiterat av det ekonomiska uppsving, som
kännetecknat det nya Polen och som säkerligen skulle ytterligare ha
tilltagit, om kriget ej satt stopp för industrialiseringsplanerna. I detta
hänseende har utvecklingen varit densamma i Danzig som i Memel,
där hamnen och det gamla fristatsgebitet gynnades av litauernas
aktiviserade utrikeshandel.

Turkiet efter Atatürks död.



När Atatürk den 10 november 1938 gick ur tiden
emotsågs valet av hans efterträdare med stor spänning
både inom och utom Turkiet, En ganska allmän uppfattning var att
arméchefen, general Fevzi Çakmak närmast skulle komma i fråga,
och det väckte därför ett visst uppseende när det i stället blev Ismet
Inönü, den tidigare konseljpresidenten. Denne hade varit Atatürks
högra hand under uppbyggnadsarbetet, han hade stridit tillsamman
med honom mot grekerna under frihetskriget, och det var han som
med stor framgång lett den turkiska delegationens arbete under
fredsförhandlingarna i Lausanne. Han hade alltså alla kvalifikationer
för sin post. Mellan 1923—37 var han konseljpresident. Att han det
sistnämnda året demissionerade, för att efterträdas av Celal Bayar,
har tillskrivits personliga meningsskiljaktigheter mellan honom och
Atatürk, som väl dock knappast inverkade allvarligare på det goda
förhållande, som alltid rått mellan de båda vapenbröderna. Ismet
Inönü har i varje fall icke efter det att han tillträtt presidentposten
på något sätt låtit undfalla sig något, som kan tydas i den riktningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free