Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 11 sept. 1939 - Danzig och Gdnyia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
sträckta autonomi, tillförsäkra den tyska folkmajoriteten ett skydd,
jämförligt med Ålands- och Memelbefolkningarnas och starkare än
övriga minoriteters i efterkrigsstaterna. När korridoren gjordes polsk
låg det med hänsyn till staden Danzigs behov av uppland i fristatens
eget intresse att den införlivades i det polska tullområdet; det kan
nämnas, att det var England, som på fredskonferensen i Versailles
motsatte sig det franska förslaget att utan någon fristatssställning
införliva Danzig med Polen. Allt sammantaget låg det ett slags bevis
för fristatskonstruktionens s. a. s. matematiska riktighet däri, att
ingen av de bägge om Weichselmynningen rivaliserande makterna,
ej ens Polen, kände sig nöjd med lösningen. Om dennas realpolitiska
hållfasthet vet ali världen sedan länge besked. Pristatsskapelsen har
ej mäktat uthärda den politiska högspänningen och den tyska
majoritetens fatalistiska känsla av att i Polen utgöra en nedtryckt
minoritet. Här liksom annorstädes kan en utomstående näppeligen vara
i stånd att klart skilja på vilka av centralregeringens klandrade
gärningar, som kunna betecknas som övergrepp, och vilka som kunna
betecknas som nödvärn. Nationalitetskänslans sprängkraft har
återigen visat sina förödande verkningar, och med svärdet skall nu den
gordiska knuten avhuggas. Vilken lösningen än må bli har det ännu
en gång besannats att de geopolitiska synpunkterna, d. v. s. ett
reglerande av ekonomiska och handelspolitiska intressen efter
rationalistiska principer, ohjälpligt fallit till föga för nationalitetens krav i
1930-talets Europa.
Danzigstaten och de särskilda fördragen mellan fristaten och
Polen ha nu fallit i spillror, sedan Förster proklamerat områdets
införlivande i Stortyskland och den tyska riksdagen den 2 september
godkänt en lag härom. De rättsliga grundvalarna för den förra
fristaten ha alltså fått blott historiskt intresse. Däremot kan det vara
skäl att dröja något vid rivaliteten mellan Danzig och Gdynia och
diskussionen om huruvida Danzig förlorat på eller gynnats av
fri-statsskapelsen.
Det obetydliga landområde, i allt ungefär 1,800 kvkm, som fristaten
omfattade, kunde omöjligt vara ett tillräckligt uppland för en stad
av Danzigs storlek. Sedan århundraden har stadens intressesfär
sträckt sig längs hela Weichsel, trots att denna före världskriget flöt
genom både tyskt och ryskt område. När det nya Polen skapades,
blev Weichsel praktiskt taget en polsk flod.
Efter de första svåra efterkrigsåren, då Polen också förde sitt eget
krig med bolsjevikerna och då nöden i Polen icke var mindre än i
Danzig, började ett tydligt uppsving för Polens hamnstad. Polen
gjorde allt för att driva upp sin export. En oväntad hjälp kom med
den stora kolarbetarstrejken i England 1926. På en gång fick Polen
nya marknader för sitt kol, och den sammanlagda exporten för alla
varor över Danzig steg från 2 mill. ton 1925 till 5,ß mill. 1926. De
sammanlagda in- och utförselsiffrorna över Danzig för alla varor visa
motsvarande stegringar. År 1924 voro de 2,3 mill. ton, medan de 1928
485
36 — 39576. Svensk Tidskrift 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
