Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Statsåskådningen i tredje riket. Av Per Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STATSÅSKÅDNINGEN
I TREDJE RIKET
Av fil. lic. PER ENGDAHL, Malmö
Den statsvetenskapliga forskningen har under de senaste
årtiondena företrädesvis sysslat med det demokratiska statsskicket
och dess olika författningstyper. Den har därvidlag kunnat utgå
från en jämförelsevis enhetlig grundåskådning i de skilda
länderna. Läran om människornas ursprungliga jämlikhet, om
naturtillståndet, samhällsfördraget och härskarfördraget, om de
mänskliga fri- och rättigheterna, kort sagt hela den
individualistiska samhällsbild, som växte fram ur 1700-talets statsfilosofiska
tänkande har så gott som överallt varit den typbildande myten,
där demokratiska statsskick tagit gestalt. Skilda historiska
förutsättningar, olika nationalkaraktärer jämte inflytelser av
geopolitisk natur ha sedan bidragit till utmejslingen av de
författningstyper, som kommit att bli mönster i demokratisk utveckling. Den
moderna statsvetenskapen har lånat hela sin terminologi från
denna demokratiska idévärld. Den har inriktat hela sitt studium
på de demokratiska institutionernas sätt att fungera, på deras
förhållanden till politiska åskådningar, sociala motsättningar
eller personliga maktkonflikter.
Den autoritära statens framträdande har ställt
statsvetenskapen inför helt nya uppgifter. Hela den gamla terminologien
passar inte in på det nya. Den gamla skillnaden mellan
verkställande, lagstiftande och dömande makt existerar inte längre.
Motsättningen mellan stat och folk, mellan parlament och
regering, mellan partier av olika färg har upphävts i dessa stater. Den
gamla statsvetenskapen har inför dessa fakta gjort halt. Man har
ibland t. o. m. fått höra, att när den sista demokratien likviderats,
skulle också den siste statsvetenskapsmannen bli arbetslös. Den
autoritära staten uppfattas här som ett enda stort
förvaltningsmaskineri. Ett studium av den autoritära staten skulle bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0395.html
