Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Västkustens sjöförsvarsproblem. Av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västkustens sjöförsvarsproblem
bindelser med motståndaren skulle avbrytas. Som ett led i den
ekonomiska bojkotten skulle de »neutralas» handelsförbindelser
kontrolleras i syfte att förhindra transitering av varor till
Tyskland.
En sådan metod skulle otvivelaktigt leda till allvarliga
kommersiella friktioner med de »neutrala». Stormakternas
påtryckningsmedel kunna härvid vara av två slag: dels minskning eller
avbrytande av exporten till ifrågavarande stater, dels
sjöhandels-kontroll av de »neutralas» import från andra länder. Det förra
slaget kan endast mötas med samma medel, d. v. s. motsvarande
minskning av exporten till stormaktsgruppen i fråga. Avgörande
för motmedlets verkan är gruppens behov av importvarorna från
småstaterna. Effekten av det andra påtryckningsmedlet,
sjöhan-delskontrollen, är beroende på de »neutralas» möjligheter att hävda
sina rättigheter.
Det förutsättes att avspärrningsmakterna i princip komma att
avhålla sig från våld. Detta betyder att misstänkta »neutrala»
handelsfartyg, som påträffas till sjöss, i stället införas till lämplig
västmaktshamn, där förevändningar för »fredligt» beslagtagande
lätt kunna presteras. För Sverige finnes härvid endast en säker
skyddsmetod, nämligen konvojering genom örlogsfartyg. Svenska
staten ikläder sig härigenom ansvaret för att handelsfartygen äro
stadda i rätta ärenden. En uppbringning kan under sådana
omständigheter icke göras utan att militärt våld tillgripes. Denna
form av sjöhandelskontroll skulle alltså framtvinga ett
konvojför-farande, som tillämpades av Sverige under 1700-talets väpnade
neutralitet.
För utförande av detta slags konvojering krävs sjögående
örlogsfartyg med god aktionsradie och vapen, som kunna utgöra ett
visst hot även mot relativt stora fartyg. Av de nuvarande
typerna motsvara sjögående jagare närmast vad som kräves härför.
Det är självfallet, att konvojering med svenska sjöstridskrafter
icke kan ske över världshaven. Man bör dock i detta fall kunna
skydda handelsfartygen, intill dess de kommit ut på så fritt vatten,
att den kontrollerande har svårighet att verkställa en effektiv
övervakning. Under alla omständigheter måste uppbringningar
förhindras i de angöringsvatten, där sjöfarten koncentreras till
bestämda router. Först i ett konkret läge kan den yttre
konvoj-gränsen fixeras. I största allmänhet kan den tänkas ligga
någonstädes i yttre Skagerack.
367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
