Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det mänskliga tänkandets gränser. Av Sven Edvard Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Edvard Rodhe
som möjligt över vad man säger, och därmed är den rationella
diskussionen påbörjad. Ämnet må vara högt och svårt och fullt
av hemligheter, men detta uppfordrar endast spekulationen och
analysen till ödmjukhet och försiktighet; det utlämnar inte de
religiösa frågorna till okunnighet, förvirring och godtycke. Den
enfald som är dumhet och den andens fattigdom som är
okunnighet är förvisso inte saliggörande. Rationalismen utlovar ingen
plötslig klarhet i de religiösa förhållandena och ingen omedelbar
visshet, ingen definitiv lösning av de religiösa problemen.
Tvärtom, den vet, att vi lika litet beträffande de religiösa
frågorna som beträffande varje annat område ens tillnärmelsevis
genomskåda allt och att vi väl aldrig begripa till fullo.
Rationalismen kräver aldrig det absolut slutgiltiga och säkra, utan
strävar blott efter det mest plausibla, efter så stor klarhet som
möjligt, i vetskapen om att det aldrig är fel att resonera förnuftigt
och tänka konsekvent. »Om vi alltså», säger Platon, »på många
punkter, då det gäller gudarnas och världens uppkomst, ej äro
i stånd att i alla avseenden lämna en följdriktig och fulländad
framställning, så får du ej bli förvånad. Men om blott våra ord
äro lika sannolika som någon annans, får du vara belåten; ty du
får komma ihåg, att både jag, som talar, och ni, som äro mina
domare, ha en mänsklig natur; och det höves oss därför att om
dessa ämnen nöja oss med en sannolik framställning och ej
sträcka våra fordringar högre.» Rationalismen vet, att det även
på det religiösa området gäller det ännu ej begripna och ej det
obegripliga, och att det därför alltid lönar sig att försöka förstå.
Rationalismen kräver, att man försöker nå så stor klarhet som
möjligt på det religiösa området och därmed se det i dess
samband med andra områden. Världens solidaritet fordrar dessutom,
att den religiösa erfarenheten göres fruktbar för det allmänna
förståendet av universum. —
Vi stannade inför den tragiska spänningen mellan den
begränsade och den gränslösa tanken, tanken såsom bunden vid
individen och dock oberoende av den. Rationalismen måste fasthålla
bägge dessa sidor, och den ser därför ingen möjlighet att lösa
spänningen. Dock känner den en provisorisk lösning, en lösning
för tillfället. För stunden övervinnes konflikten mellan
individuell begränsning och gränslöshet i konsten. Konstverket är det
individuella fenomen, som överskrider sina egna gränser mot en
relativ gränslöshet. Ett konstverk är en enskild företeelse i
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
