Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kommunala indelningen och den kommunala självstyrelsen. Av Gunnar Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
missbildningar måste vara det säkraste sättet att göra den
livsduglig för framtiden.
Det har av denna ofullständiga översikt framgått, att de
kommunala institutionerna och förvaltningsformernas framtida
gestaltning — kanske också deras vara eller icke vara — äro under
en oviss omprövning. Lösningen av det kommunala
problemkomplexet kan sökas efter olika huvudlinjer. Antingen efter den
statliga centraliseringens linje med den nu kommunala
förvaltningen inpassad i statsbyråkratiens form, i vilken många vilja se
den mest rationella ordningen. Eller också kan den sökas efter
den folkliga självstyrelsens linje för att genom de med de lokala
förhållandena nära förtrogna kommunrepresentanternas aktiva
medverkan ernå en smidigare och mera praktisk förvaltning. Den
förra, den centraliserande linjen, förutsätter en maktfullkomlig
statsledning. Den andra linjen hör samman med det demokratiska
styrelsesättet, bygger på samma principer och har i grund och
botten samma svårigheter att brottas med. Kunna dessa svårigheter
bemästras, d. v. s. om demokratien är mäktig att fostra sig själv
till tukt och goda medborgarseder, då torde ingen tvekan råda
om, att den kommunala självstyrelsens linje icke blott är den som
bäst överensstämmer med svenskt kynne utan även ger de bästa
förutsättningarna för en på detta samhällsområde
tillfredsställande ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
