Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kommunala indelningen och den kommunala självstyrelsen. Av Gunnar Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KOMMUNALA INDELNINGEN
OCH DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN
Av riksdagsmannen, hemmansägaren GUNNAR PERSSON, Falla
Det för samhället så eminent betydelsefulla förvaltningssystem,
som har sina rättsregler utformade i kommunallagarna, ligger nu
kan man säga i stöpsleven. Staten har framför allt under de
senaste årtiondena utbyggt socialvården och folkskoleväsendet på
ett alltmer tyngande, svåröverskådligt och kostsamt sätt.
Kommunerna med i olika avseenden högst varierande finansiella
resurser ha ej kunnat ensamma bära denna ständigt ökade
belastning, varför staten har, särskilt i fråga om skolväsendet, fått
påtaga sig en allt större del. Därmed måste som en naturlig följd
staten också bli under olika former kontrollerande och
medbestämmande.
På grund av många kommuners väsentligt olika geografiska
och ekonomiska struktur med synnerligen varierande
skatteunderlag, måste den kommunala skattebelastningen bli mycket
ojämn. Särskilt i de stora norrländska landskommunerna med
gles bebyggelse och förhållandevis få och små skatteobjekt, men
på grund av kommunernas storlek kostsam organisation och
förvaltning blir det kommunala skattetrycket ofta mycket
betungande. Staten träder då emellan med skatteutjämningsbidrag
till ofta mycket avsevärda belopp — 1938 uppgick den
sammanlagda summan av skatteutjämningsbidrag till omkring 15,020,000
kronor, — men den slutliga skattebelastningen blir i många fall
ändå mycket kännbar. Någon om än svag tröst må ju ligga i att
nettoskattebelastningen tidigare, innan man hade så kraftiga
skattelindringsbidrag, som nu är fallet, var väsentligt hårdare.
I Norrbottens län, där man i dessa avseende har det svårast,
hade 1938 Karl Gustavs kommun toppbelastningen med ett
sammanlagt kommunalt utdebiteringsbehov av 47: 79 pr skattekrona
och med kr. 26:—-i skattelindringsbidrag och således en
nettobelastning av kr. 21: 79. Den i samma län lindrigast belastade kom-
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
